Samförstånd håller på att uppstå

Kymsote sammanslutning av samkommunen för specialiserad sjukvård Carea och rehabiliteringscentret Hoiku inledde sin verksamhet i början av 2019. Medlemskommunerna i Kymsote är Fredrikshamn, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis och Vederlax.
Under 2017 beredde sig regeringen Sipilä för den kommande vårdreformen. Men så småningom stod det klart att den riksomfattande reformen inte skulle bli av. 

– Inom drygt sex månader år 2018 hade alla sex kommuner beslutat att tillsammans bilda en samkommun för social- och hälsovård med utgångspunkt i Carea. Tidtabellen var krävande för både Carea och kommunerna, säger Marita Toikka stadsdirektör i Kouvola stad.

Det finns inga tidigare traditioner med samarbete i Kymmenedalen. Enligt Hannu Muhonen som är stadsdirektör i Fredrikshamn är landskapet känt för polarisering mellan kommunerna kring Kouvola i norr och kustkommunerna i söder. Den märks till exempel som olika pendlingsområden. 

– Man kan ju tycka att sammanslutningen påminner om ett tvångsäktenskap, men det är klart att de gemensamma intressena är viktigare. Antalet invånare är sist och slutligen inte särskilt stort och vi måste vara beredda att kämpa till exempel för en egen specialiserad sjukvård. Och visst har vi samarbetat tidigare också, till exempel inom räddningstjänsten, och det har gått bra.
I Fredrikshamn var det aldrig fråga om att stanna utanför sammanslutningen.

– Vi ville vara med i uppbyggnaden av servicen redan i början. Det vi var mest intresserade av var närservicen och vilken ställning centralsjukhuset i Kotka skulle få. Dessutom ville vi säkerställa verksamheten i Hoiku, rehabiliteringscentret för veteraner, eftersom centret genom landskapet kunde få fler klienter. 

Välfärdstjänster för vem?

Samkommunen för social- och hälsovård är en enorm administrativ satsning, men för kommuninvånaren är det viktigast att servicen är bra och fungerar smidigt. Servicekedjan riskerar brytas i synnerhet i sådana fall där ansvaret för servicen fördelas på både kommunen och samkommunen. Sådan service är till exempel de så kallade välfärdstjänsterna eller service som gynnar hälsa och välfärd.

Enligt Sanna Koste, utvecklingschef för välfärdsarbetet vid Kymsote funderade man först på vilken aktör som skulle ta koordineringsansvaret för främjandet av hälsa och välfärd.  

– Alla var inte så ivriga på att Kymsote skulle ha det uppdraget också, men genom ett gemensamt beslut bestämde kommundirektörerna att ge Kymsote koordineringsansvaret. Samtidigt fattades beslut om att en regional välfärdsberättelse skulle utarbetas. 

I utarbetandet av välfärdsberättelsen deltog Kymsote kommunerna samt organisationer och andra regionala aktörer inom hälsa- och välfärd. I beredningsprocessen deltog över 200 personer. Berättelsen ger en helhetsbild av välfärden och hälsan bland landskapets invånare. 

– Vi formulerade fyra prioriteringar för hälso- och välfärdsområdet: Kymmenedalens invånare har möjlighet till ett drogfritt liv, sunda levnadsvanor, god mental hälsa och ett meningsfullt liv. Under prioriteringarna har vi samlat mål och åtgärder för de följande fem åren, säger Koste.

Sanna Koste tror att servicekedjorna tack vare samutvecklingen kommer att bli enklare både för kommuninvånarna och för de anställda. Hannu Muhonen i Fredrikshamn upplever också att servicen i kontakt¬ytorna börjar ordna sig.

– I Fredrikshamn var problemet i början bland annat att ordna transporttjänsterna för de äldre. Äldreomsorgen och idrottsväsendet fanns i samma organisation i kommunen, men när samkommunen inledde sin verksamhet blev idrottstjänsterna kvar i kommunerna medan äldreomsorgen överfördes till Kymsote. Nu börjar man i alla fall närma sig samförstånd. 

Kymsote mötte också vissa svårigheter i början. En anledning till att man gick med i en stor samkommun för social- och hälsovård var kommunernas svårigheter att finansiera servicen. Bristen på pengar har fortsatt i samkommunen.

– Kymsote och kommunerna har varit utsatta för ett stort spartryck. Inom social- och hälsovårdssektorn har man varit tvungen att spara på icke-lagstadgad förebyggande service, säger Koste.

Nedskärningarna har väckt kritik mot Kymsote.

– Ur kommuninvånarnas synvinkel såg det ut som om det var Kymsote som började skära ner i servicen.  Man borde dock ha inlett sparandet och nedskärningarna redan tidigare. Således har samkommunen fått också oförtjänt kritik, säger Marita Toikka. 

Enligt Toikka har en samkommun med större befolkningsunderlag och ansvar för specialiserade sjukvården och primärvården bättre möjlighet att utveckla produktionssätten mer innovativt än de enskilda kommunerna.

– I stället för att utveckla väggarna borde man satsa på produktionssätt med fokus på kunden och kostnadseffektivitet. 

Enligt Sanna Koste har man utvecklat serviceverksamheten parallellt med arbetsmetoderna. Klienterna styrs också till digitala tjänster. Hannu Muhonen lyfter fram svårigheterna i ledningen av social- och hälsovården. Samordningen av organisationerna har varit besvärligare än väntat.

– Beslutskulturen avviker från Fredrikshamns kultur, som var mer öppen och diskussionsinriktad. Den nuvarande verksamheten verkar bygga på kulturen i den specialiserade sjukvården. Den är enligt min mening inte lämpad för all service inom social- och hälsovårdssektorn. 

Det som försvårar arbetet i Kymsote, liksom i nästa alla social- och hälsovårdsorganisationer är bristen på arbetskraft, ett problem som coronapandemin förvärrat. Enligt Maija Kaltakari, kompetensledare vid Kymsote, försöker man åtgärda bristen bland annat med personal som rekryteras från privata serviceproducenter för kortvariga vikariat samt optimering av personalplaneringen.

– Behovet av vård kommer att öka hela tiden på grund av att befolkningen blir äldre. Vi måste ändra på hur servicen produceras för personalbehovet är så stort att det inte går att lösa ens om en hel årskull utbildades inom social- och hälsovårdssektorn. En möjlighet är att öka mängden digitala tjänster och kanaler. 

Coronapandemin testade verksamheten

Samkommunen Kymsote hade hunnit vara verksam endast ett år när pandemin bröt ut. Enligt Kaltakari betyder det att vi ännu inte sett hur samkommunen fungerar under normala förhållanden.

– I en så här stor sammanslutning går det första året till att stabilisera verksamheten. Det andra året kommer man i gång med det gemensamma utvecklingsarbetet. Nu gick det andra året till att hantera pandemin. 

Sist och slutligen tror Kaltakari att organisationen visade sin styrka under pandemin, som bidrog till att integrera samkommunen under en gemensam ledning. Också Hannu Muhonen berömmer organisationen för hur pandemin sköts.

– Den har skötts bra och säkert bättre än om kommunerna hade skött den var för sig.

Redo för välfärdsområdesreformen

Enligt Maija Kaltakari har Kymsote hela tiden planerats med tanke på välfärdsområdesreformen.

– Vi kommer att fungera med så gott som samma sammansättning som nu, när välfärdsområdet bildas. Räddningsverket, skolpsykologerna och skolkuratorerna kommer till men personalstyrkan kommer inte att öka nämnvärt.

Sanna Koste deltar i beredningsgruppen för kontaktytor i det temporära beredningsorganet för välfärdsområdena (vate).  När välfärdsområdena inleder sin verksamhet är det viktigt att klarlägga det kommunala hälso- och välfärdsarbetets struktur och roll. 

– Vi har genom en gemensam process för välfärdsberättelsen skapat strukturer för hälso- och välfärdsarbetet i Kymmenedalen och identifierat gränsytor. När välfärdsområdena inleder sin verksamhet blir det ännu viktigare med samarbete. 

Marita Toikka råder de kommande välfärdsområdena att ha en minimal förvaltning. 

– Det verkar som om man var ivrig att bygga olika nya politiska organ. Jag tycker att man borde kunna sköta ledningen genom de lagstadgade organen och koncentrera sig på hur servicen ska organiseras såväl nationellt som regionalt i stället för att låta förvaltningen svälla ut. 

Toikka påpekar att välfärdsområdena har relativt litet befolkningsunderlag. Därför borde man satsa på samarbete mellan regionerna. Hannu Muhonen oroar sig för problemen som kommit fram i den statliga styrningen under coronapandemin.

– I välfärdsområdena är den statliga styrningen större än hittills. Det är mycket viktigt med ömsesidigt förtroende mellan medborgarna och organisationerna. 

Enligt Maija Kaltakari gynnas Kymsote av sin geografiskt sett rimliga storlek. Hon tror att det kommande välfärdsområdets väsentligaste fråga blir finansieringen och hur tillräcklig den är.   – En öppen dialog och en gemensam vision är också mycket viktigt.