Löneökningar bör ligga på hållbar grund

Förhandlingar förs i över tjugo grupper utöver huvudförhandlingsgruppen. Kollektivavtalen i fråga gäller över 425 000 löntagare och arbetskraftskostnaderna är totalt cirka 22 miljarder euro per år.

Högklassiga offentliga tjänster är stöttepelarna i det finländska välfärdssamhället. Personalen i kommuner och samkommuner utför ett ytterst viktigt arbete. Betydelsen av kommunernas tjänster har ökat ytterligare under coronakrisen. Oron för personalens ork är gemensam. 

Lönerna i kommunsektorn och de framtida välfärdsområdena betalas med gemensamma skattemedel och då kan man inte bortse från den offentliga ekonomin och dess bärkraft när man talar om höjningar. Därför måste löneökningarnas storlek vid förhandlingarna fastställas enligt vad de offentliga finanserna och skattebetalarna klarar av. Pengarna bör primärt användas för att anställa mer personal. I likhet med löneprogrammet ökar dessutom löneharmoniseringen avsevärt vårdpersonalens allmänna inkomstnivå.

En avtalsperiod på minst två år och arbetsfred skulle ge förutsägbarhet och stabilitet, så att de historiskt stora strukturreformerna inom den offentliga förvaltningen och bildandet av välfärdsområden kan genomföras så väl som möjligt.

En reform av löne- och arbetstidssystemen samt en fortsatt utveckling av arbetsförhållandena och arbetshälsan är ett centralt mål för KT. Förhandlingarna förs i mycket utmanande förhållanden. Kommunsektorns lösningsinriktade förhandlingskultur prövas igen.