I samarbete mot välfärdsområdet

Ett bra exempel på fungerande nätverk på landskapsnivå är Södra Karelens kommitté för säkerhet och beredskap EKTURVA som grundades 2010. I den deltar centrala säkerhetsaktörer i landskapet, bland annat städerna Villmanstrand och Imatra, de övriga sju kommunerna, polisen, räddningsverket, gränsbevakningen, Markstridsskolan, församlingarna, Landskapsförbundet, Eksote, Migrationsverket, RFV, NTM-centralen, handelskammaren, tullen och energibolagen. 

– EKTURVA har visat sin styrka i synnerhet under coronatiden. I och med denna samarbetsgrupp har inte corona endast varit ett ärende för social- och hälsovården, utan pandemin har påverkat alla och alla har deltagit i samarbetet, säger Ari-Pekka Meuronen, säkerhets- och riskhanteringschef i Villmanstrands stad samt en av nätverkets grundare.

En klar lägesbild av corona

En av nätverkets viktigaste styrkor är att effektivt kunna skapa en lägesbild.

– Många i nätverket anser att det är mycket bra att man sammanställer en lägesbild. Annars skulle varje aktör fokusera för mycket bara på sin egen verksamhet. Lägessammanställningen ger parterna en tydlig helhetsbild av läget varje vecka – eller numera månatligen, säger Meuronen.

Varje organisation i nätverket sammanställer en lägesbild av sin situation så att den ryms ungefär på en slide. Av en sammanställning på cirka tjugo slides får varje aktör snabbt en lägesbild.

– Under coronatiden har det varit en viktig faktor att kunna följa upp läget på ett så smidigt sätt.

Gruppen kan även samlas snabbt när något nytt ärende behöver behandlas. 

– Tidigare diskuterades samma ärenden i olika forum utan att någon hade några egentliga befogenheter. Man diskuterade även ärenden som gällde kommunerna utan att kommunerna var representerade.

Samarbetsvilja har betydelse 

Puffen att starta nätverket kom från Villmanstrands stad och räddningsverket.

– Samarbetet har varit naturligt, enkelt och branschövergripande ända från början, understryker Meuronen.

Han förmodar att det välfungerande samarbetet beror på att nätverket uppstod på frivillig basis utan någon som helst hierarki.

– Nätverksfiguren ritades genast från början i form av en cirkel. Den beskriver bra det faktum att det inte finns någon separat ledare. Denna samarbetsgrupp karakteriseras även av en sådan flexibilitet att oberoende av vilket hot som uppstår och när det uppstår så finns det alltid någon ansvarig aktör som tar det primära ansvaret och som de övriga organisationerna sedan stöder.

Enligt Meuronen är det viktigt att det finns två nivåer i nätverket; chefsgardet från alla organisationer samt sekretariatet som gör det egentliga beredningsarbetet. Han understryker att uppriktigt samarbete är huvudsaken.

– Det skulle vara bra om det skulle finnas förpliktande bestämmelser i lagstiftningen. Det centrala är att människorna vill samarbeta. En god kännedom om kollegorna och ett kontinuerligt stabilt samarbete skapar en djup tillit. Under åren har man märkt att EKTURVA är en naturlig och viktig samordnare av den totala säkerheten i landskapet.

Nya verksamhetsmodeller utvecklas

Om räddningsväsendet känner allmänheten närmast till den effektiva och synliga ”blåljusverksamheten” under olyckor.

– Vid sidan om räddningsverksamheten är det viktigt att i förväg hantera risker i verksamhetsmiljön, att sondera den och fundera vad den betyder med avseende på utvecklingen av den egna prestationsförmågan, den kunskapsbaserade förvaltningen och samarbetet, säger Heidi Huuskonen, utvecklingschef vid Södra Karelens räddningsverk.

För första gången i den efterkrigstida historien trädde lagstiftning om undantagsförhållanden i kraft, vilket för räddningsväsendet innebar ett behov av att anpassa verksamheten till coronatiden. I pandemin behövdes en bredare lägesbild för riskhanteringen.

– Vi var tvungna att fundera hur vi skulle säkerställa vår prestationsförmåga i en situation där fienden är osynlig, och räddningsväsendets tjänster måste trots allt säkerställas. Vi var tvungna att hitta digitala tjänster och nya verksamhetsmodeller. Jag tror att en del av dem blir kvar i bruk också efter coronatiden, säger Huuskonen.

Skiftesarbetarna som ansvarar för räddningsverksamheten försattes i karantän i sina egna bubblor. Var och en svarade i tur och ordning för de fyra skiften och att räddningsverksamheten betjänar 24/7 i landskapet. Enligt Huuskonen sköttes övergången bra inom räddningsväsendet, också på riksnivå.

Nätverket har en omfattande syn 

Enligt Huuskonen är det viktigt att den ökande lägeskännedomen analyseras noggrant.

– Prognostisering och utveckling av prestationsförmågan är viktiga delområden inom räddningsväsendet för mig som utvecklingschef. Till detta hör i hög grad att exempelvis all information som samlas till följd av coronapandemin analyseras och att slutsatser dras om hur prestationsförmågan ytterligare kan förbättras så att beredskapsnivån hålls uppdaterad. 

Enligt Huuskonen fungerar inga engångslösningar för detta ändamål, utan man måste tillsammans skapa mer omfattande modeller som fungerar även i fortsättningen om störningssituationer uppstår.

– Om räddningsväsendet nu försöker förstå coronasituationen enbart ur synvinkeln för sin egen kompetens och prestationsförmåga blir täckningen avsevärt mindre än nu då vi har ett multiprofessionellt nätverk som EKTURVA. Där ingår väldigt många typer av kompetenser, både vittgående och djupgående, från olika delområden i samhället. Vi får en bred bild av hur samhället mår.

Det betydelsefulla med samarbetet, enligt Huuskonen, är just det att man delar förståelsen för verksamhetsmodellerna och god praxis med andra. Vetskapen om en verksamhetsmodell som använts på ett lyckat sätt är en stark rekommendation för dess användning även för den egna organisationen. 

Eftersom EKTURVA hör till de äldre säkerhetsnätverken på landskapsnivå har den utnyttjats som modell även inom andra räddningsverksamhetsområden. En nationellt betydande samarbetsplattform inom räddningsväsendet är räddningsverkens partnerskapsnätverk. Med hjälp av den lägesbild som tas fram och prestationsförmågan som utvecklas genom nätverket hålls alla 22 regionala räddningsverk uppdaterade tillsammans.

Ett nätverk för nätverken behövs

– En agenda vi har haft är att utveckla säkerheten inom landskapet. För detta finns det till och med en verksamhetsmodell, säger Tuomas Pylkkänen, beredskapschef för Södra Karelens beredskapsenhet och även generalsekreterare för EKTURVA.

Inom EKTURVA har man kommit överens om att inleda säkerhetsplanering, men planeringens framskridande har hållits tillbaka av beredningen av välfärdsområdesreformen och det akuta störningstillståndet på grund av coronaviruset.

– EKTURVA är ett nätverk och inte en lagstadgad aktör med bland annat en årsbudget. Därmed saknar vi statliga beslut och finansiering för utveckling som finns inom nationell utveckling.

Pylkkänen framhäver även vikten av ett nätverk på en annan nivå.

– Nu när vi har detta regionala nätverk som fungerar, borde det även finnas möjlighet för regionala nätverk att nätverka sinsemellan. En sådan verksamhet är dock fortfarande alldeles i startgroparna.

Pylkkänen förmodar att man inom EKTURVA ännu vet för lite om vad man gör i andra forum och kommittéer. Någonstans kan det finnas färdiga goda verksamhetsmodeller som andra kan fånga upp, och hjulet skulle inte behöva uppfinnas flera gånger.

– I detta säkerhets- och nätverksarbete är det dock viktigt att det finns traditioner angående att personerna känner varandra och någon typ av kultur har utvecklats. Det byggs inte över en natt. Nätverkande kräver tid, vilket inte kan köpas för pengar.