Utbildningstjänster säkerställs genom samarbete

Utbildning som tjänst (Kopa) är ett nätverksprojekt som Kommunförbundet genomför åren 2020–2021, där man genom samarbetsformer mellan kommuner, utbildningsarrangörer och utbildningsformer söker nya typer av lösningar för tillgången, tillgängligheten och kvalitetssäkringen på utbildning på olika håll i landet. 

I Kopa-projektet deltar tretton pilotområden. Via dem deltar 44 kommuner samt bland annat åtta utbildningssamkommuner. Inom pilotområdena har Kopa koppling till många samarbetsformer som redan har varit i bruk i områdena under årtionden. 

I Kauhajoki söker man mer livskraft genom utbildning

Kauhajoki stad och Teuva kommun bildar pilotområdet Sydösterbottens ekonomiska region. Även Storå och Bötom deltar via samkommunen för yrkesutbildning Vuoksi.

Fostrans- och undervisningsdirektör Lari Marjamäki i Kauhajoki stad berättar att man gick med i pilotprojektet Kopa eftersom man ville utveckla andra stadiets yrkesutbildning och över lag för att finna utbildningssamarbetsmodeller för framtiden. 

– Det väsentliga är att utbildning finns tillgängligt, och att den stödjer regionens näringsliv och företagens behov. Inom regionen sjunker antalet personer i arbetsför ålder i enlighet med den allmänna befolkningsutvecklingen och all potentiell arbetskraft behövs. Andra stadiets utbildning samt utbildning som ger yrkeskompetens är mycket viktiga ur livskraftens synvinkel. 

Ett bra exempel på hur utbildning kan tillgodose regionala behov, är enligt Marjamäki den ingenjörsutbildning som genomförts i samarbete med Seinäjoki yrkeshögskola, där platserna fylldes av lokala studerande inom 15 minuter.
Även hittills har det samarbetats mycket inom regionen. Ett exempel är samkommunen för utbildning Vuoksi som ordnar yrkesutbildning. 

– Inom den grundläggande utbildningen har Kauhajoki en stark stödstruktur inom specialundervisning som grannkommunerna har utnyttjat. Beträffande medborgarinstitutets tjänster har man samarbetat med Teuva. Teuva köper nu dessa tjänster av Kauhajoki. 

Helt nytt eller samarbete via en plattform?

Enligt Marjamäki beslutade sig Kopa-projektets styrgrupp för tre genomförandealternativ. Enligt det första alternativet skapas den ekonomiska regionens utbildning helt enligt en ny modell. Enligt ett hybridalternativ ändras verksamhetssätten men inte strukturen. Enligt den virtuella nätverksmodellen skapas endast verksamhetsplattformen. Till projektet anställs även en projektarbetare på heltid.

– Det positiva är att det verkligen pratas om utbildning som en tjänst, och att alla utbildningsformer och vikten av dem beaktas i stor utsträckning.  Hotet är huruvida tillgängligheten genomförs tillräckligt snabbt och huruvida tjänsten är tillräckligt nära i användning. 

Gymnasierna är problematiska i kommunerna inom Järviseutu

Alajärvi, Evijärvi, Lappajärvi, Vindala och Järviseutu yrkesinstitut bildar tillsammans ett av Kopas pilotområden.
Bildningsdirektör Esa Kaunisto från Alajärvi berättar att man sökte till Kopas pilotprojekt, eftersom regionens kommunala beslutsfattare och tjänsteinnehavare var oroliga för den framtida minskningen i antalet studerande på andra stadiet, särskilt i gymnasierna.

– Alajärvi gymnasium kommer att förbli självständigt, men regionens andra gymnasier har problem med att ämneslärarna är gemensamma med grundskolan. Detta betyder att om gymnasieundervisningen försvinner kommer högstadieskolorna att vara så små att det blir svårt att få ämneslärare. Läget märks redan nu som mera svårigheter med rekrytering. 

Lärarbortfallet kommer även att synas inom yrkesutbildningen, men hittills har det funnits tillräckligt med studerande i Järviseutu yrkesinstitut (Jami). Enligt Kaunisto har läroanstalten marknadsförts till exempel i Ryssland. Numera har så mycket som en tredjedel av studerandena utländsk bakgrund.

En gemensam undervisningsanordnare även i grundskolan

Inom Järviseutu i Södra Österbotten har man samarbetat inom utbildning redan i cirka tjugo år, särskilt på gymnasie- och yrkesutbildningssidan. Nu är målet att ha en gemensam utbildningsarrangör förutom i gymnasierna också inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Däremot anses en upplösning av Jami inte vara förnuftig i detta skede.

Enligt Kaunisto har det redan länge funnits gemensamma kurser i gymnasieundervisningen.

– Distansundervisning har varit i bruk allt sedan början av 2000-talet, först genom videokonferenser och numera i huvudsak genom Googles och Microsofts applikationer. Genom distansundervisning kan man förbättra till och med lågstadieelevers valmöjligheter exempelvis gällande språk.

I den grundläggande utbildningen märks samarbetet bland annat på så sätt att en gemensam plan har utarbetats och en gemensam lärare har anställts för undervisning av barn med främmande språk.

Administrativt kan den gemensamma utbildningsarrangören genomföras på samma sätt som nu, då till exempel Vindala kommun beställer undervisningsanordnande av Alajärvi stad.

– Diskussioner har även förts om huruvida detta inskränker den kommunala demokratin. Jag anser att demokratin inte inskränks, eftersom beslutsfattarna i beställarkommunerna ändå har berett beställningen. Köparkommunerna beställer tjänsten inklusive administration på samma sätt som kommuner köper social- och hälsovårdstjänster av varandra.

Enligt Kaunisto blir det enklare för lärarna att flytta från ett verksamhetsställe till ett annat då de arbetar åt samma arbetsgivare. 

– Anställda har smidigt kunnat överföras från en kommun till en annan då skolor har stängts. Ingen har sagts upp på åtminstone nio år. 

Kopa-projektet har enligt Kaunisto framför allt ökat debatten och medvetenheten om den kommande utvecklingen.

– Även om alla fakta och prognoser är kända har kanske många inte tagit dem till sig. Detta projekt har ökat realismen bland beslutsfattarna och eliminerat önsketänkandet om en folkanstormning som ska rädda nätverket av läroanstalter.

Kommunerna bygger samarbetsnätverk 

Samkommunen för utbildning SASKY är en utbildningsarrangör med flera branscher och tretton medlemskommuner som ordnar yrkesutbildning och allmänbildande utbildning inom regionen Birkaland och Satakunta. Sasky blev pilotregion inom Kopa och även Tavastkyro, Ikalis, Mänttä-Vilppula, Parkano och Ruovesi kom med i pilotprojektet.

Pekka Simberg, direktör för den allmänbildande utbildningen vid Sasky, berättar att man gick med i Kopa-projektet för att bygga kommunala samarbetsnätverk.

– Med vetskapen om att antalet unga minskar även inom dessa områden bör man fundera ut metoder att säkerställa utbildningstjänsterna som närservice. Genom Kopa fick vi ett forum, via vilket vi kan föra diskussioner. Nu förstår vi bättre villkoren för samverkan och får ramarna inom vilka verksamheten kan planeras och utvecklas.

En nyckelfråga enligt Simberg är på vilket sätt den allmänbildande utbildningen knyts samman med yrkesutbildningen. I den allmänbildande utbildningen ingår förutom gymnasierna även det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen, och de är också med och säkerställer utbildningsstigar.

Pilotprojektet inom Saskys region är delad i fyra områdeshelheter, varav den första helheten består av samarbetet mellan gymnasierna, den andra av de funktioner som sker inom det nya IDEA-campuset, den tredje av samarbetet mellan den grundläggande utbildningen, det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen samt gymnasieutbildningen och den fjärde av samarbetet rörande examensförberedande utbildning. 

Ingen konkurrens mellan kommunerna, enhetliga tidtabeller

Enligt Simberg finns det två ramvillkor för ett fungerande samarbete. Det första är att kommunerna inte ska konkurrera sinsemellan. 

– Till exempel angående rekrytering av lärare måste vi tillsammans sträva efter att anställa en så heltäckande grupp av lärare som möjligt, utan överlappningar. 

Det andra ramvillkoret är att tidtabellerna ska vara så enhetliga som möjligt.

– Exempelvis när Ikalis gymnasium kom till Sasky IDEA-campus tillämpade det ett system med fem perioder. Inom yrkesutbildningen studerade man med ett system med fyra perioder. Dessa behövde förenhetligas för att få en vettigare användning av lokalerna och så att de studerande kan studera ämnen i kors. Ikalis gymnasium övergick till systemet med fyra perioder.

Enligt Simberg fungerar samarbetet mellan yrkes- och gymnasieutbildningen bra på Ikalis campus i nuläget.

– För IDEA-campusets studerande erbjuds exempelvis den valbara helheten affärsverksamhet/företagande, gymnasiets arkitekturlinje, i vars studier både yrkesutbildnings- och gymnasiesidan kan delta, samt campusets gemensamma eSports-kurs. 

I Ruovesi har samarbetet till exempel medfört mer valbarhet, då grundskoleeleverna erbjuds möjlighet att delta i studieperioder för språk som inleds i gymnasiet. Samma möjlighet erbjuds i fortsättningen även åt regionens vuxna befolkning.

Gymnasierna har infört planmässig distansundervisning

Via Kopa-samarbetet har gymnasierna även infört planmässig distansundervisning. Tack vare detta kan man nu studera ryska i Ikalis, Ruovesi och Parkano. Undervisningen kommer från Kankaanpään Yhteislyseo (Kankaanpää samlyceum).

– Distansundervisningen ersätter naturligtvis inte den normala närundervisningen, utan den möjliggör sådant som inte alls skulle kunna erbjudas utan distansundervisning. Besparingar eftertraktas inte med detta. De uppstår däremot genom att kostnaderna fördelas, men samtidigt skulle inte dessa kostnader alls uppstå i annat fall, eftersom exempelvis studier i ryska inte skulle kunna erbjudas utan distansmöjligheten.

Simberg önskar att även lagstiftningen skulle närma sig den nuvarande verkligheten. 

– Ges det möjlighet till delvis distansundervisning och andra olika hybridmodeller i grundskolan? Om undervisningen koncentreras till centrumkommunerna blir resorna väldigt långa. För det andra skulle det vara önskvärt att avläggandet av dubbelexamen på andra stadiet även skulle beaktas i finansieringen av undervisningen. Det är ett mycket effektivt undervisningssätt och svarar mot arbetslivets behov.

Distansundervisning i grundskolor är besvärlig

De begränsningar som föreskrivs i lagstiftningen rörande nya verksamhetssätt inom utbildning varierar väldigt mycket i enlighet med läroanstaltens form. 

– Ju äldre studerande det är fråga om, desto mindre begränsar lagstiftningen: till exempel lagen om yrkesutbildning är nu flexibel. Samtidigt kan flexibiliteten äventyras av det nya regelverk som planeras, där en viss mängd undervisning och handledning fastställs som utgångspunkt. Det skulle öka byråkratin som anstränger undervisningspersonalen och anordnandet av utbildning, säger KT:s förhandlingschef Hannu Freund.

Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal möjliggör samarbete mellan kommuner efter revideringarna, enligt Freund. De kan till exempel använda gemensamma lärare. Inte heller lagarna som gäller anordnande av undervisning skapar några hinder för samanvändning av lärare i närundervisning.

– Däremot uppstår det ofta arbetsledningsfrågor som måste lösas. Exempelvis när två olika gymnasier vill använda gemensamma lärare lyder vissa lärare under två olika rektorer. Då måste också rektorerna samarbeta.

Det finns många frågor i anslutning till distansundervisning, särskilt inom den grundläggande undervisningen.

– Det finns ett särskilt behov av flexibla lösningar, eftersom anordnandet av grundläggande utbildning är en lagstadgad skyldighet för kommunerna. Distansundervisning kan genomföras på så vis att en lärare i en skola undervisar andra skolor via videoutrustning, men enligt lagen ska den mottagande parten även ha en lärare på plats, det räcker inte med exempelvis ett skolgångsbiträde. Även gymnasierna omfattas av reglering, men inte så mycket som grundskolan.