Sysselsättningsgraden måste höjas

Regeringen eftersträvar sysselsättningsåtgärder, vars sysselsättningseffekt under regeringsperioden är 80 000 fler sysselsatta. Med de åtgärder som man beslutat om i höstens budgetmangling eftersträvas 31 000–36 000 fler sysselsatta, inklusive de tidigare utförda åtgärderna för ökad sysselsättning.

Regeringens åtgärder gäller i stor utsträckning kommuner och kommunarbetsgivare, som exempel på detta minskningen av avgifter för småbarnspedagogik med 70 miljoner. Detta ökar incitamenten för arbete och sysselsättningen med cirka 2 500–3 600 personer.

Sysselsättningseffekten av reformerna gällande vuxenutbildningsstödet, begränsningen av rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa och den lineära modellen för delinvalidpension som förbereddes innan budgetmanglingen uppskattas till cirka 6 900–7 400 fler sysselsatta.

Systemet med arbetskraftsservice förnyas

Regeringen eftersträvar en ändring i systemet med arbetskraftsservice. Det centrala verkar vara en väsentlig ökning av personalresurserna inom arbetskraftsservicen (70 miljoner euro). Detta ska möjliggöra personliga intervjuer varannan vecka under de tre första arbetslöshetsmånaderna och en intensiv serviceperiod efter sex månader.

Sysselsättningseffekten av dessa åtgärder kan vara 9 500–10 000 fler sysselsatta när man beaktar revideringen av arbetssökningsskyldigheterna och påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa.  

Kommunernas ansvar för sysselsättningen förstärks

Genom kommunförsök med sysselsättning ska ökade resurser även riktas till kommunerna. Planeringen och beredningen kan dock betyda att rekryteringarna genomförs först år 2022. 

Alla framlagda alternativ för att förnya servicestrukturen omfattar en förstärkning av kommunernas sysselsättningsansvar. Regeringen inleder beredning av överförande av ansvaret för sysselsättningsservicen till kommunerna. Besluten ska fattas på våren 2021. 

I beredningen kartläggs hur olika nivåer av lokalförvaltning och regional förvaltning lämpar sig som anordnare av sysselsättningstjänster. I detta utnyttjas resultaten från kommunförsöken. 

Lönesubventionen förnyas 

I budgetmanglingen drog man upp riktlinjer för revidering av lönesubvention. Stödnivån fastställs oberoende av arbetslöshetens längd till 50 procent. Lönesubventionsnivån för partiellt arbetsföra höjs till 70 procent. 
Till lönesubventionsperioden knyts andra åtgärder som främjar sysselsättning, såsom sysselsättningsservicen i många kommuner redan gör. Avsikten är att öka användningen av lönesubvention i företag.

I fortsättningen kan en arbetslös person direkt fortsätta i lönesubventionerat arbete i ett företag efter att ha varit i lönesubventionerat arbete i exempelvis en förening eller en kommun, om villkoren för lönesubvention fortfarande uppfylls. 

I fortsättningen kan en arbetsgivare anställa en arbetslös person med lönesubvention även om arbetstagare har sagts upp av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker, om arbetsgivaren först har anställt det antal arbetstagare som arbetsavtalslagens återanställningsplikt förutsätter.  

I arbetsgruppsarbetet fick kommunernas behov och förslag inget gehör. I den fortsatta beredningen klarläggs det hur budgetmanglingens riktlinjer genomförs. Den aktuella bedömningen är att kommunernas skötsel av sysselsättningsansvaret försvåras.

Lönesubventionsreformen medför i varje fall ändringar även för kommunernas sysselsättningstjänster och stödsysselsättning. Ingen beräkning har gjorts om hur mycket reformen ökar kommunernas kostnader. Lönesubventionsreformens sysselsättande verkan blir ganska liten, uppskattningsvis 500–1 000 fler sysselsatta. 

Tilläggsresurser till Navigatortjänsterna för unga 

En viktig satsning är etableringen av de lättillgängliga tjänster som erbjuder psykiskt välbefinnande för unga i de kommunala Navigatorerna. Deras verksamhetsförutsättningar och multiprofessionella tjänster förstärks.  

Regeringen förbereder en incitamentsmodell baserad på motfinansiering, utifrån vilken kommunerna får ett större incitament än nu för att anställa yrkespersoner inom utbildning och socialarbete till Navigatorerna. 

Navigatorerna utnyttjas för igångsättning av ett tidsbundet start up-försök riktad till personer under 30 år. I försöket används anslagen mer än tidigare för företagspraktik och stöd i inledningsskedet av företagandet. 

Dessutom utreds ekonomiska incitament som sänker tröskeln för sysselsättning av unga.

Revideringen av utkomststödet för arbetslösa påverkar kommunerna

Regeringen har som mål att utveckla arbetsvillkoret som är en förutsättning för utkomststödet för arbetslösa så att för detta beaktas ändringar i arbetsmarknaderna och möjligheterna inom digitaliseringen. I arbetet utvärderas även en revidering av arbetsvillkoret så att längden på arbetet ska inverka på utkomstskyddets varaktighet och svara mot ändringar i arbetsmarknaderna. 

Även en modell för avgångsvederlag som är avsedd att ersätta en del av utkomstskyddet kommer att granskas. Kommunsektorn berörs framför allt av revideringen av arbetsmarknadsstödet och tillhörande säkerställande av ändamålsenliga tjänster för den arbetssökande. 

När systemet med utkomstskydd för arbetslösa utvecklas, utreds det även hur systemet bättre skulle anpassa sig till konjunkturerna. I beredningen utvärderas även de permitterades möjligheter att utveckla sin kompetens under permitteringen.

Sysselsättningen av partiellt arbetsföra främjas

Social- och hälsovårdsministeriet kanaliserar via programmet för arbetsförmåga statsunderstöd till åtgärder, där stödet för arbetsförmåga görs till en del av den framtida social- och hälsovårdscentralen. 

Dessutom allokeras finansieringen på basis av ansökningar om metoder för stödd sysselsättning. 

Rekryteringen av partiellt arbetsföra arbetssökande vill man främja genom att minska arbetsgivarrisken med hjälp av ett statligt bolag som grundas. 

Regeringen har utsett en utredningsperson för att utreda en sådan sysselsättningsmodell för de partiellt arbetsföra i Finland. 

Åtgärder som är inriktade på att höja kompetensnivån

Sysselsättningsgraden för de 18–64-åringar som saknar examen efter grundskolan var 45 procent år 2018, 71,2 procent för dem som hade avlagt en andra stadiets examen.

En sänkning med åtta procentenheter för åldersgruppsandelen som endast har grundläggande utbildning skulle höja sysselsättningsgraden på lång sikt med över 1,5 procentenheter samt förlänga karriärerna. Utvidgningen av läroplikten uppskattas ge en sysselsättningseffekt på 1 600 fler sysselsatta. Reformens sysselsättningseffekt på lång sikt är 15 000 personer. 

De unga berörs även av ändringen i beräkningsgrunden för utbildningsersättning inom läroavtalsutbildning, där beloppet av den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren påverkas av om den studerande omfattas av läroplikten eller är under 30 år och saknar yrkesexamen. 

På hösten diskuterade man i den parlamentariska arbetsgruppen för kontinuerligt lärande om grundande av ett servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Nu har man beslutat att grunda ett sådant servicecenter för att intensifiera samarbetet mellan undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet samt utveckla utbildningsutbudet för att bättra svara mot arbetslivets behov. 

Invandrarna på arbetsmarknaden

För att höja invandrarnas låga utbildningsnivå allokeras finansiering bland annat till läroanstalter för fritt bildningsarbete. Kompetens kommer också att kopplas starkare till integrationstjänster. Finansiering allokeras för att kvinnor med utländsk bakgrund ska kunna delta i arbete. Dessa åtgärder gäller just kommuner.

Regeringen förbereder en incitamentsmodell baserad på motfinansiering, utifrån vilken kommunerna får ett större incitament än nu för att anställa sakkunniga till kompetenscenter för invandrare samt till rådgivnings- och serviceställen. 

Ett försök för att mildra behovsprövningen för utländsk arbetskraft förbereds. Processerna för arbetsrelaterad invandring görs snabbare så att man så snart som möjligt uppnår en behandlingstid på en månad. 

För dem som har specialkompetens och för start up-företagare samt deras familjemedlemmar vill man skapa en stig för ett snabbt arbetstillstånd redan 2021.