Beslut behövs inom sysselsättningen
KT fastställde en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent som sitt mål för regeringsprogrammet. Regeringen som bildades efter förra valet kom även fram till samma mål. Sysselsättningsgradens betydelse för den finansiella grunden för nationalekonomin och välfärdstjänsterna har ytterligare förstärkts då coronaepidemin försvagat ekonomin och sysselsättningen.
Finansministeriets ekonomiska översikt förutser att osäkerheten inom ekonomin fortsätter. Ekonomin försvagas med nästan fem procent detta år. Ekonomins återhämtning är mycket osäker på grund av coronaepidemin. Det enda som är säkert är att underskotten inom den offentliga ekonomin växer och sysselsättningen försvagas.
Regeringen Marin beslutade i budgetmanglingen i september att höja sysselsättningsmålet till 80 000 fler sysselsatta, men flyttade fram målgränsen till slutet av årtiondet. Enligt regeringen kan man med de beslut som fattades i budgetmanglingen nå en sysselsättningsinverkan på över
30 000 personer. I detta tal finns medräknat de revideringar gällande vuxenutbildningsstödet, höjningen av den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa och den lineära modellen för delinvalidpension som arbetsmarknadscentralorganisationerna förhandlade om redan innan budgetmanglingen.
En stor del av beslutsberedningen gavs till arbetsmarknadscentralorganisationerna. Av dem medför höjningen av sysselsättningsgraden för dem som är över 55 år de mest betydande konsekvenserna. Organisationerna förväntas komma med ett balanserat förslag, genom vilket sysselsättningsgraden för personer över 55 år kan främjas samt deras arbetsmarknadsställning och ork i arbetet kan förbättras.
Begränsningen av rätten till tilläggsdagar har haft positiva sysselsättningseffekter. Förhandlingar är på gång, tidsgränsen är slutet av november.
14.10.2020