Mer empati i arbetslivet

I mars förde coronapandemin en stor del av arbetstagarna till hemkontoren. Pia Lappalainen, docent inom prestationsledning, bedömer att distansarbete delar människorna.

– Många arbetstagare har blivit starkare av detta nya normala och upplever att distansarbete underlättar sammanjämkningen av arbete och privatliv. De njuter av friheten att planera sin egen arbetsdag och friheten att välja var och när arbetet utförs.

Den andra ytterligheten är arbetstagare som undantagsförhållandena förorsakat mycket psykosocial belastning.
Särskilt orolig är Lappalainen över sådana extroverta personer som bor ensamma och som har fått ut mycket av arbetsplatsens fysiska möten och sociala relationer. 

– Fastän vi har mycket kanaler för social växelverkan svarar de inte på behovet av samvaro ansikte mot ansikte, säger Lappalainen.

Man bör även komma ihåg att alla inte kan arbeta på distans. Lappalainen är ledsen över vissa kommentarer som förekommit i medierna, där olika yrkesrepresentanter ganska häftigt försvarat sin rätt till distansarbete.

– Det har känts grymt mot dem som på grund av sitt yrkesval är tvungna att befinna sig på plats och därtill bland de sjuka.
Nu om någonsin behöver vi inspirerande ledarskap såväl i distans- som närarbete, trots att det är svårare än tidigare mitt i nöden och brådskan.

Mindre kontroll, mer tillit

I ledningen av distansarbete framhävs spänningen mellan tillit och kontroll. 

– Nu borde man hitta en balans mellan att lita på arbetstagarna, ge dem utrymme, frihet och ansvar, och samtidigt följa upp och ge anvisningar, ger Lappalainen som råd. 
Nyckeln till balans är en öppen dialog. Det största misstaget är att misstänka sina medarbetare. 

– Om man genom sin kommunikation på något sätt ger uttryck för misstroende gentemot de anställdas produktivitet eller effektivitet, slutar de alldeles säkert att ge sitt bästa. 

Lappalainen påminner även om att arbetstiden stänker över till fritiden lättare än vanligt i distansarbete.

– I själva verket är det klokare att se till att arbetstagarna kommer ihåg att avsluta sin arbetsdag i tid och vila.

Känner du dina medarbetare?

Ledning av mångfald har redan en tid varit en gryende trend inom ledarskap.

– För arbetsplatsens innovationskultur, argumentationsrikedomen och motivering av beslutsfattandet är det bra om det finns olika personlighetsdrag, kunskapsbakgrunder och färdigheter i arbetsgemenskapen. Detta blir nu centralt, eftersom förmännen inte kan leda sina medarbetares rika mångfald om de inte känner sina medarbetare, konstaterar Lappalainen. 

Förmännen måste anstränga sig ordentligt för att hållas uppdaterade med hur medarbetarna upplever den nuvarande situationen och hurdana förväntningar de har på förmans- och teamarbetet.

– Människor har väldigt olika behov. Samma schablon passar inte för alla. 
Exakta och riktade frågor hjälper när man lyssnar på medarbetare. Om förmännen ställer för öppna frågor instämmer medarbetarna bara och för inte fram problem. 

Forskning visar att en god växelverkan med medarbetarna även förstärker förmännen.

– Om man nu orkar finna metoder att cementera en äkta dialog i sitt eget team, tror jag att det ger förmannen flerfalt tillbaka. Var och en behöver feedback och uppskattning, även förmannen.

Ljus i tunneln

Lappalainen ser många långtgående och positiva verkningar i situationen som undantagsförhållandena skapat.

– Vi har nu lov att visa omsorg mer än tidigare. Jag tror inte att det endast är retorik, utan äkta omtanke och omsorg om medmänniskan, säger Lappalainen.

Hon tror att empati och inlevelseförmåga har kommit in i det finländska arbetslivet för att stanna. Lappalainen bedömer att kontrollen minskar inom ledarskapet.

– Ledarskapet övergår från arbetsledning till att inspirera till tänkande. 

Vem är hon?
Pia Lappalainen, TD, docent inom prestationsledning
Pia Lappalainen är lektor och äldre rådgivare vid Aalto universitetet. Hon är även docent inom prestationsledning vid Försvarshögskolan och Villmanstran