Corona och anställningsförhållandet

Arbetsgivaren bestämmer som arbetsledare vad, var, när och hur arbetet utförs. Arbetsgivaren bestämmer på grundval av sin direktionsrätt bland annat om arbetsuppgifter, stället där arbetet utförs och arbetstider om inte arbetstagarens arbetsavtal begränsar denna rättighet. 

Arbetstagarens och tjänsteinnehavarens uppgifter och ändring av dem

Arbetsgivaren kan ensidigt göra för arbetets vederbörliga arrangemang nödvändiga ändringar i uppgifterna samt ordna arbetsuppgifter och arbetstider så att arbetet blir utfört även i ändrade förhållanden.

Arbetstagaren kan enligt I kap. 10 § i AKTA tillfälligt för högst åtta veckor åt gången överföras till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. Till uppgifter som väsentligt avviker från uppgifterna enligt arbetstagarens arbetsavtal kan en arbetstagare överföras för en längre tid endast genom att avtala om saken med arbetstagaren eller om arbetsgivaren kan åberopa en uppsägningsgrund. 

När denna avtalspunkt tillämpas ska man observera att utgångspunkten är att man alltid avtalar om väsentliga ändringar i uppgiften. Detta bör även beaktas i en situation där arbetstagarens arbete inte längre kan erbjudas tillfälligt eller permanent på grund av en epidemi. Även i dessa situationer ska man i princip avtala om en annan uppgift med arbetstagaren. Det bör observeras att enligt II kap. 10 § 1 mom. 3 punkten i AKTA ska lönen justeras från och med den tidpunkt på uppgifterna ändras när omplacering till andra uppgifter erbjuds som ett alternativ till permittering.

Arbetstagaren kan inte i dessa situationer då det egna arbetet minskar utgå från att hen ska få lön enligt sin egen uppgift i åtta veckors tid trots att uppgiftens svårighetsgrad sjunker.

Enligt 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare har arbetsgivaren rätt att ändra en tjänsteinnehavares tjänsteutövningsskyldighet när en omorganisering av verksamheten eller någon annan grundad anledning så förutsätter. 
Det kan även vara möjligt att överföra en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande om förutsättningarna enligt 24 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare uppfylls.

Arrangemangen kan ha inverkan på lönen. Om svårighetsgraden i arbetstagarens/tjänsteinnehavarens uppgifter ändras väsentligt, ändras också lönen, vilket det finns bestämmelser om i II kap. 10 § i AKTA. 

Tillämpning av arbetstids- och semesterbestämmelser

Vid tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtalens arbetstids- och semesterbestämmelser ska man observera att bestämmelserna de facto är väldigt flexibla. De ger spelrum och möjlighet att vara flexibel, särskilt då man kommer överens om flexibla lösningar med arbetstagaren och tjänsteinnehavaren. 

Det lönar sig att noggrant läsa igenom avtalsbestämmelserna under epidemin och bedöma om det lönar sig att ändra verksamhetssätten när epidemin försvårar ordnandet av serviceproduktionen.

Bestämmelserna i arbetstidskapitlet ger möjlighet att utföra arbete på väldigt olika tider än man normalt utför arbetet. Arbetsskiftsförteckningar kan även ändras ensidigt om det finns en grundad anledning till det. Arrangerandet av uppgifter kan underlättas genom användning av arbetstidsperioder som avviker från det sedvanliga.

AKTA:s semesterbestämmelser ger arbetsgivarna möjligheter att planera semestertidpunkterna på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt. Särskilt det att man kommer överens om semestrarna möjliggör att de olika parternas, både arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas såväl som serviceproduktionens, behov beaktas. 

Ett ändamålsenligt sätt att ordna semestrarna kan minska behovet av att permittera personal.  IV kap. 7 § i AKTA gäller situationer där arbetsgivaren bestämmer semestern och 8 § gäller situationer där man kommer överens om semestern. 

Undantagslagstiftningens inverkan på arbetstider och semestrar

Med stöd av beredskapslagen har en förordning getts gällande undantagsarrangemang med arbetstider, semestrar och uppsägningstiden för arbetstagare. Förordningen gäller till 30 juni när denna artikel skrivs. Förordningens giltighetstid kan förlängas.  

KT och kommunarbetsgivarna blir sannolikt tvungna att ännu länge noggrant följa myndigheternas anvisningar, som kan ändra även med kort varsel enligt vad epidemins fortskridande kräver.

Med förordningen säkerställs att man inom hälsovården och socialskyddet bättre kan reagera på en akut personalbrist förorsakad av virusepidemin (Användningen av undantagsbefogenheter var tillåtet till den 13 maj inom räddningsverket och nödcentral- och polisverksamheten.) Förordningen kan tillämpas på yrkespersoner inom hälsovård som arbetar inom första vård, såsom sjukskötare, läkare, närvårdare och förstavårdare.

Med förordningen bereder man sig för en situation där det finns risk för att funktionsförmågan hos samhällets kritiska funktioner avbryts eller störs på grund av att personal insjuknar, försätts i karantän eller att sjukdomssituationen orsakar ovanliga servicebehov. 

Enligt förordningen kan arbetsgivaren vid behov avbryta en arbetstagares semester eller flytta tidpunkten för den. Arbetsgivaren ska iaktta semesterlagen eller bestämmelserna i det tjänste- och arbetskollektivavtal som binder arbetsgivaren när hen bestämmer om semestertidpunkten.

Enligt förordningen kan arbetsgivaren låta arbetstagaren utföra övertidsarbete utan arbetstagarens samtycke till övertid samt avvika från bestämmelserna om vilotid.

Ändringarna gällande avvikande från semester- och arbetstidsbestämmelser som ingår i förordningen berättigar också till att avvika från motsvarande bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen såväl för tjänsteinnehavare som arbetstagare.

Arbetsgivaren kan förlänga den uppsägningstid som arbetstagaren enligt bestämmelserna ska iaktta till högst fyra månader om arbetsgivaren hotas av arbetskraftsbrist på grund av virusepidemin.

Arbetsgivaren kan avvika från arrangemang gällande arbetstid och semester endast då verksamheten inte kan tryggas genom tillämpning av kollektivavtal och lagstiftning för normala förhållanden och när det för tryggande av verksamheten är nödvändigt att använda undantagsbefogenheterna. 

Om arbetsgivaren använder befogenheterna ska hen ombesörja arbetstagarens hälsa och säkerhet.