Återgång till det kommunala förhandlingsbordet
Avtalsförhandlingar inom kommunsektorn har förts under hela året. När detta skrivs har vi igen gått in i en avgörande fas i förhandlingarna. Efter att Tehy och Super fällt förlikningsmannens förslag har vi återgått till KT:s och huvudavtalsorganisationernas förhandlingsbord.
Det var väntat att förhandlingarna skulle bli exceptionellt svåra. Svårigheterna har ökat på grund av det breda spektrum av frågor som ska förhandlas fram i denna förhandlingsrunda och de hårda krav som fackföreningarna ställer. Kraven på nya avtalsområden och uppsägningen av huvudavtalet som reglerar förhandlingssystemet har avsevärt ökat svårighetskoefficienten.
Att coronaepidemin och krisen sammanföll med förhandlingarna har varit ytterligare en betydande utmaning. Kommunerna och samkommunerna bär det praktiska ansvaret för att lösa coronakrisen. Enbart år 2020 försvagar krisen kommunekonomin och kommunernas lönebetalningsmarginal med två miljarder euro. Statens åtgärder täcker endast cirka hälften av det ökade underskottet. Också arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår tilläggsstöd till kommunerna för att de ska klara av sina lagstadgade skyldigheter.
Kommunernas pengar räcker inte ens till för att täcka de nuvarande utgifterna. De nya löneförhöjningarna måste i stor utsträckning finansieras med lånade pengar, skatteförhöjningar, personalbesparingar och nedskärningar i tjänsterna. Inom kommunsektorn berörs redan cirka 40 000 löntagare av samarbetsförhandlingar och permitteringar. I denna ekvation ryms inte krav på extra löneförhöjningar med hänvisning till coronakrisen.
Den offentliga ekonomin skuldsätter sig på grund av coronakrisen och dessutom borde man kunna stimulera ekonomin. Om förslagen i Vihriäläs arbetsgrupps rapport förverkligas, följs stimulansskedet av en hård anpassning av den offentliga ekonomin.
27.5.2020