Kommunernas ekonomi fortsatt dålig

Den kommunala ekonomin är exceptionellt svag. Obalansen mellan inkomster och utgifter är exceptionellt stor. De preliminära bokslutsuppgifterna för 2019 är de sämsta sedan det nuvarande bokslutssystemet togs i bruk och dyster läsning om det verkliga läget i kommunerna. Skatter höjs, skulderna ökar och anpassningsåtgärderna fortsätter.

Den åldrade befolkningen ökar utgifterna inom social- och hälsovården. Det eftersatta underhållet och de växande städernas investeringsbehov håller investeringarna på en hög nivå. Befolkningsförändringar och migration ökar ytterligare de nödvändiga anpassningsbehoven i kommunerna.

Minimidimensioneringen, vårdgarantin och andra nya skyldigheter enligt regeringsprogrammet begränsar ytterligare kommunernas ekonomiska spelrum. För att klara av sina åligganden behöver kommunerna mer statlig basfinansiering, men statskassan är också begränsad.

Förra året fördes samarbetsförhandlingar för att minska arbetskraften i 70 kommuner och samkommuner, det var klart fler än väntat. I år ska samarbetsförhandlingarnas beslut och andra åtgärder verkställas. Anpassningsåtgärderna som gäller arbetskraftskostnader kommer att öka enligt KT:s färska enkät.

Den största delen av sparåtgärderna kommer fortfarande att uppnås genom omorganisering av uppgifterna och obesatta tjänster. Långfristiga program för balansering av ekonomin och förbättring av produktiviteten tillämpas av allt fler kommunala arbetsgivare. Situationen utmärks av att uppsägningar och permitteringar av ekonomiska skäl ökar jämfört med tidigare år.

I kommunsektorns arbetsmarknadsförhandlingar är det därför nödvändigt att anpassa förhandlingsresultatets kostnadsnivå till kommunernas ekonomi och lönebetalningsförmåga. Avtalet måste också främja sysselsättningen och produktiviteten. Överdimensionerade löneförhöjningar kan annars äventyra den kommunala servicen