Kvinnors inkomster växer snabbare än mäns i kommunsektorn
I kommunsektorn har skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster krympt under de senaste tio åren. I en granskning av inkomsten hos män och kvinnor som jobbar inom samma uppgift försvinner löneskillnaderna helt och hållet.
Skillnaden i totala inkomster mellan kvinnor och män som jobbar i kommunsektorn var 636 euro i oktober förra året. För kvinnor var de genomsnittliga totala inkomsterna 3 084 euro och för män 3 720 euro. Skillnaden i totala inkomster är alltså över 17 procent till männens fördel.
Ännu år 2007 var skillnaden nästan 24 procent. Inkomstskillnaden för ordinarie arbetstid är mindre.
Kvinnors inkomster har dock vuxit snabbare än mäns under de senaste tio åren, vilket innebär att både den relativa skillnaden och skillnaden i euro har minskat. Skillnaden i totala inkomster var som störst 2007, då den låg på 751 euro och 23,7 procent. Skillnaden har i genomsnitt minskat med en halv procent per år.
Löneskillnaden mellan könen är som störst i de totala inkomsterna, vilket betyder att män arbetar mer övertid. Skillnaden i inkomster för ordinarie arbetstid är mindre. Förra året var kvinnors inkomster för ordinarie arbetstid var 497 euro, det vill säga 14 procent mindre än mäns. Ännu år 2007 var skillnaden 630 euro och 21 procent.
Mindre skillnader inom avtalsområdena
Löneskillnaderna i hela kommunsektorn kan förklaras med att det i genomsnitt arbetar mera män inom läkarnas och lärarnas avtalsområden. Inom de här avtalsområdena är den genomsnittliga inkomstnivån högre än inom kommunsektorns största avtalsområde, AKTA:s, där majoriteten av de anställda är kvinnor.
Skillnaden i inkomst för ordinarie arbetstid har ändrats mest inom det tekniska avtalsområdet, där mäns inkomster ännu för 15 år sedan var sex procent högre än kvinnors. Nu är situationen omvänd, och det är kvinnors inkomster som är cirka sex procent högre.
Inom läkarnas avtalsområde var mäns inkomst för ordinarie arbetstid för 15 år sedan cirka 14 procent högre än kvinnors. Numera är skillnaden mindre än fem procent.
Inom AKTA:s avtalsområde var skillnaden som störst 16,5 procent, men den har krympt och ligger numera på drygt tio procent. Lärarnas löneskillnad har helt tydligt ändrats minst av alla avtalsområden.
En granskning av de totala inkomsterna visar att utvecklingstrenderna är mycket lika dem för inkomsterna för ordinarie arbetstid. Löneskillnaden mellan könen är tydligt större i läkarnas totala inkomster än i inkomsterna för ordinarie arbetstid. Speciellt vid sjukhus arbetar manliga läkare ofta inom specialområden där man har mera jour, och det större antalet jourtimmar förklarar därför löneskillnaden. Skillnaden i totala inkomster mellan könen har minskat bland läkare, men tydligt långsammare än skillnaden i inkomster för ordinarie arbetstid.
Skillnaderna förklaras av att uppgifterna är olika
Då man granskar inkomsterna för män och kvinnor som jobbar med samma uppgift inom ett avtalsområde försvinner löneskillnaden mellan könen i princip helt och hållet.
I synnerhet i uppgiftsspecifika löner är skillnaden mycket liten för alla större beteckningar. Skillnaderna i inkomster för ordinarie arbetstid förklaras bland annat av skillnader i erfarenhetstillägg och arbetstidstillägg. Skillnaden är störst i de totala inkomsterna, vilket förklaras av övertidsarbete och särskilt för läkarnas del av jourarbete.
Den största förklarande faktorn är den betydande indelningen i mans- och kvinnodominerade yrken. Den här indelningen har varit en betydande förklaring på löneskillnader mellan könen på den finländska arbetsmarknaden. Det finns inga skillnader bland personer som jobbar inom samma uppgifter, men vissa yrken och avtalsområden är dock tydligt mera kvinnodominerade och andra mera mansdominerade.
Inom kommunsektorn ser kvinnors inkomster dock ut att i medeltal stiga snabbare än mäns. Med andra ord växer antalet kvinnor i uppgifter med högre inkomster.
9.9.2019