Färska resultat om uppföljningen av förändringar i arbetslivet

Förändringarna i arbetslivet har varit på tapeten länge. Från megatrenderna, som för de flesta känts avlägsna, tog vi för några år sedan ett skutt direkt till sensationsrubriker i stil med ”Den artificiella intelligensen tar också ditt arbete”. Skrämseln ledde till att förändringarna i arbetslivet utsågs till Finlands största problem i statsrådets framtidsredogörelse.

I verkligheten vet ingen på förhand hur ibruktagandet av ny teknologi och nya verksamhetsformer påverkar olika yrken och arbetsplatser. Man känner inte heller till i vilken takt förändringarna framskrider och hur omfattande de är. Det här är en orsak till att uppföljningen av förändringarna i arbetslivet inleddes inom kommunsektorn.

Vad betyder förändringar i arbetslivet?

Med förändringar i arbetslivet avses steg mot en ny och mer mångfasetterad arbetsvärld, en process som pågår flera år eller årtionden.

Arbetets innehåll, verksamhetsformerna och sätten att organisera arbetet förändras. Den kompetens som behövs förändras också. När nya yrken och uppgifter skapas, försvinner vissa gamla uppgifter eller sköts på annat sätt än hittills.

Arbetet har visserligen alltid förändrats, men nuförtiden påskyndas förändringen av ny teknik, såsom digitala tjänster, robotar, artificiell intelligens och plattformar, samt av utvecklingen och omstruktureringen av verksamhetsformerna på arbetsplatserna och av begränsade resurser. Kanske det är därför man talar om omvälvningar i arbetslivet och inte bara om förändringar.

I brist på goda förebilder och modeller för uppföljning fick KT och huvudavtalsorganisationerna skapa sådana själva för uppföljningsarbetet. För uppföljningen valdes totalt 21 sakkomplex, kommunala arbetsplatser och teman. I stället för att fråga om framtidsscenarier ställdes helt enkelt frågan: Vad är just nu på gång på din arbetsplats och vad planeras?

Utgående från svaren utarbetades beskrivningar av förändringarna i arbetslivet inom varje sakkomplex som var under uppföljning, exempelvis ”Bibliotek för berättelser”, ”Vital småbarnspedagogik”, ”Distansarbete” och ”En vital social- och hälsovårdscentral”.  Beskrivningarna sammanställs på KT:s webbplats allt eftersom de blir klara.

Nedan presenteras de första resultaten gällande förändringar i arbetslivet inom hela kommunsektorn.

1. Tekniken fungerar inte av sig själv

Användningen av datateknik har blivit vardag i det kommunala arbetet. Digitala tjänster och elektronisk kundtjänst har under de senaste åren tagits i bruk i en allt snabbare takt inom alla sektorer.

Digitaliseringen har förändrat sätten att studera, arbeta och tillbringa fritiden samt människornas roll som kunder. Förvånansvärt nog syntes förändringarna i arbetslivet år 2019 tydligast i form av förändringar i arbetets innehåll och arbetsmetoderna.

En möjlig förklaring är att produktivitetsfördelar och en förbättring av tjänsterna inte uppstår genom ibruktagandet av ny teknik i sig, utan genom tillämpningen av tekniken och genom de förändringar i arbetsmetoderna som anknyter till den.

Slutsatsen är att förändringarna i arbetslivet inte bara ska granskas ur den nya teknikens utan också ur de nya arbetsmetodernas synvinkel.

2. Förändringen är större än man förutsåg

Arbetslivsförändringen är redan här. Förändringarna märks redan tydligt på alla områden.

Betydande förändringar i arbetet har förorsakats av förändringar i kundernas behov och beteende, till exempel inom hemvården och i grundskolorna. Olika lagändringar har också åstadkommit stora förändringar inom den offentliga sektorn; som exempel kan nämnas yrkesutbildningsreformen och beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Förändringarna i arbetslivet tar inte slut. Mycket av den nya tekniken, såsom artificiell intelligens och robotar, kommer att få enorma konsekvenser som vi ännu inte sett. Och många nya arbetsmetoder har ännu inte fått bred spridning.

Beskrivningarna bekräftar att arbetslivsförändringen framskrider på olika sätt inom olika yrken och branscher.

3. Stora reformer är långsamma

Stora reformer tar flera år i anspråk. En omläggning kräver mycket av organisationerna och av personalen. Betydelsen av ny teknik och nya arbetsmetoder bedömdes i allmänhet vara stor eller mycket stor både för kunderna och för personalen.

Ett onyanserat sparande och effektiverande hotar de offentliga tjänsterna samt leder till sämre service och alltför stor belastning. Under de kommande åren behöver kommunsektorn betydligt större forsknings-, utvecklings- och innovationssatsningar än tidigare.

Vid reformerna är det viktigt att höra ledningen, cheferna, personalen, kunderna och kommuninvånarna.

4. I ett brytningsskede måste man ta hand om personalen

Det behövs nya lösningar på arbetsplatserna för nödvändig kompetensutveckling och stöd för nya arbetstagare. De metoder som nämndes mest var en god introduktion, mentorskap och tutorverksamhet.

För att man ska lyckas krävs det kunnande inom hela kommunsektorn (alla utvecklar) och ett brett samarbete. Regleringen ska inte förhindra utan främja utvecklingen och omstruktureringen av det kommunala arbetet.

Om man vill nå framgång vid arbetslivsförändringar och tekniska förändringar ska fokus läggas på människorna – kunderna och de anställda.

Förändringarna i arbetslivet är kanske de intressantaste förändringarna i Finland

Arbetets innehåll, arbetsmetoderna och eventuellt också organiseringen av arbetet omstruktureras steg för steg på alla arbetsplatser. Uppföljningen av förändringarna i arbetslivet och mötena med sakkunniga fortsätter också. Från och med hösten är det också meningen att resultaten av uppföljningen ska granskas i arbetsmarknadsparternas gemensamma arbets- och förhandlingsgrupper.

I samband med förändringar är det viktigt att minnas betydelsen av det offentliga arbetet. En verkningsfull och kostnadseffektiv offentlig sektor som kontinuerligt utvecklas är lika viktig för Finland och medborgarna som en framgångsrik exportsektor.

Plock ur uppföljningen av förändringarna i arbetslivet inom kommunsektorn

Bibliotek för berättelser

Förändringar inom bibliotekssektorn bygger bl.a. på

• teknik som möjliggör självbetjäning
• elektroniskt innehåll, strömningstjänster, sociala medier
• en allt mer mångskiftande kundkrets
• bibliotekspersonal med en positiv utvecklingsattityd
• behovet av att förbättra kundbetjäningen och främja kultur, bildning och läskunnighet trots eventuella njugga resurser

Hemvård för äldre

Förändringar inom hemvården bygger bl.a. på

• ett ökat vårdberoende: människorna bor hemma allt längre
• ett ökat antal äldre, ökad livslängd
• kundernas förändrade behov: ensamhet och en ökning av mentala problem
• utnyttjandet av ny teknik, t.ex. robotar
• behovet av att förbättra attraktionskraften inom branschen

Småbarnspedagogik

Förändringar inom småbarnspedagogiken bygger bl.a. på

• behovet av att göra småbarnspedagogiken mer verkningsfull och arbetet attraktivare
• familjernas och kommunernas val
• en sjunkande nativitet, stora regionala skillnader i antalet barn
• barnens olika kultur- och språkbakgrund samt olika familjesituationer
• hänsyn till arbetslivets och familjernas föränderliga behov

Distansarbete

Förändringar inom distansarbetet bygger bl.a. på

• behovet av att förbättra produktiviteten och resultaten
• behovet av att förbättra samordningen av arbete och privatliv
• behovet av att minska den tid och de kostnader som går åt till arbetsresor
• behovet av att minska trafikstockningar och de utsläpp som förorsakas av arbetsresor
• behovet av att förbättra tillgången på arbetskraft: möjligheten till distansarbete kan i vissa uppgifter vara en attraktionsfaktor

Totalt 21 sakkomplex inkluderades i uppföljningen av förändringarna i arbetslivet.
Sakkomplexen beskrivs i sin helhet på KT:s webbplats: kt.fi/sv/forandringar-i-arbetslivet