Nurmijärvi vinnlägger sig om hållbar tillväxt

Tillväxten har redan länge varit god i Nurmijärvi, landets största landskommun. Även om inflyttningen lugnat sig något är befolkningsprognosen fortfarande växande. I Nurmijärvi bor många barnfamiljer med goda inkomster och deras arbetsplatser är oftast i huvudstadsregionen. Arbetslöshetsgraden är 5,8 procent vilket är bland de lägsta i närområdet. 

De nya invånarna har behövt offentliga tjänster. Kommunen har byggt nya skolor och daghem i rask takt samtidigt som man reparerat gamla. Kommundirektör Outi Mäkelä säger att ekonomin och i synnerhet investeringarna nu behöver balanseras.

– I en växande kommun ökar kostnaderna och investeringarna snabbt vilket märks som en oroväckande ökning av skuldbördan. Den nuvarande investeringsnivån är nästan två gånger för hög i förhållande till den interna finansieringen, säger Mäkelä.

– I år överraskades vi av skattemyndigheternas räknefel i anslutning till konkurrenskraftsavtalet. Skatteinkomsterna blev betydligt lägre än väntat.

Mot en hållbar tillväxt

Nurmijärvi har inlett ett program för hållbar tillväxt, det s.k. Nuuka-programmet. Målet är att fastställa ett investeringstak som står i proportion till inkomsterna och att leta efter sparmål i samarbete med de förtroendevalda och förvaltningsområdena. Kommunen kan till exempel hyra lokaler istället för att bygga och transporter kan göras mer effektiva med nya rutter.

Enligt Mäkelä är hela landets befolkningsprognos också något man oroar sig för i Nurmijärvi. Kommunen ansluter sig i början av 2019 till mellersta Nylands samkommun för social- och hälsovård, då en fjärdedel av personalen överförs till samkommunen. Några andra ändringar i servicestrukturen planeras inte just nu enligt Mäkelä.

– I Nurmijärvi står vi inte och väntar utan tar tag i saken och för att skaffa oss bredare skuldror har vi tillsammans med fem andra kommuner bildat en samkommun för social- och hälsovård. Vi har också varit med i pilotprojekt om valfriheten, vilket lärt oss mycket om modellerna.

Diagnos Terveyspalvelut Oy, som deltog i pilotprojektet, sade upp avtalet efter ett års försök då de inte ansåg att modellen var lönsam ur företagets synvinkel.

– Oberoende av hur det går med vårdreformen har vi nu fattat våra beslut och förnyat vår organisation, säger Mäkelä.

Profilhöjning för det kommunala arbetet

Mäkelä hoppas att inte all uppmärksamhet koncentreras på landskapen då kommunerna fortfarande har en stor roll och ett ansvar för vardagliga ärenden. Kommunreformen borde fortsätta och storleken på kommunerna borde utökas till en sund nivå. Statsandelssystemet borde göras enklare och klarare för att förbättra förutsägbarheten.

– Med tanke på framtiden vore det viktigt att se till att kommunsektorn kan locka kompetenta personer också bland dem som inte har det som ett kall.

– Vi måste klara av att höja vår profil som arbetsgivare. Vi behöver ett starkare chefsarbete, smidigare arbetsformer och möjligheter till yrkesmässig kompetensutveckling. För att locka folk skulle vi behöva möjlighet till större flexibilitet och lokala avtal.

Enligt Mäkelä behövs också ett samarbete med yrkesutbildningen till exempel inom fastighetsskötsel. Andelen invandrare är fortfarande låg bland personalen i Nurmijärvi, vilket förmodligen åtminstone delvis beror på språkkunskaps- och examenskrav.

Fler möjligheter att delta

Som en attraktionsfaktor ser Mäkelä också att arbetet är meningsfullt och stämmer överens med personens värderingar, något som den offentliga sektorn kan erbjuda när det vill sig väl. Även om effektivitetskraven hela tiden ökar vore det viktigt att trygga arbetsron. Kommunerna har en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt tillhandahålla kommuninvånarna vardagstjänster som finansieras med skattemedel.

– Kommunen är inte bara en tjänsteproducent, dess uppgift är också att möjliggöra tjänster. Kommunen måste förnya sig, tillhandahålla tjänster på ett flexibelt sätt och skapa möjligheter för sina invånare att verka och delta aktivt.

Smidig personalplanering

Nurmijärvi har haft svårigheter i rekryteringen av kunnig personal i synnerhet på den tekniska sidan samt inom sjukvård och socialarbete. Personalchef Leena Ojala säger att Nurmijärvi i år faktiskt försökt marknadsföra sig effektivare som arbetsgivare. Genom att omorganisera uppgifterna har man också ökat intresset för dem.

– Till exempel i socialarbetet uppskattar personalen stödet från chef och kolleger samt att arbetet planeras tillsammans, säger Ojala.

Pensionsavgången märks också i Nurmijärvi. Kommunen har drygt 2 400 anställda av vilka cirka 50 personer per år går i pension.

– Det är inte så många, men i vissa team kan avgången vara kännbar. Medelåldern bland de anställda är högst inom tekniska sektorn och förvaltningen, så där kommer den att märkas. Vår personalplan sträcker sig två tre år framåt i tiden, vilket är ett realistiskt tidsspann för planeringen.

I Nurmijärvi ska man för varje post ansöka om rekryteringstillstånd hos sektorchefen och kommundirektören och dessutom hos kommunstyrelsen för chefsposter. När en vakans uppstår övervägs befattningens innehåll och placering på nytt.

– Vi har inga kvantitativa mål för personalen just nu, men den får inte växa. År 2013 stramades personalplaneringen åt. Antalet anställda har på några år minskat med två hundra, säger Ojala.