De kommunala avtalen snart klara

Den finländska arbetsmarknadsmodellens förändring från centrala uppgörelser till förbunds- och branschvisa förhandlingar har också påverkat förhandlingarna för kommunsektorn. Nu har förhandlingar förts utgående från sektorns egna utgångspunkter. Många saker som tidigare hamnat i skymundan har nu lyfts fram.

Målet för de centrala arbetsmarknadsavtalen har varit att den finländska ekonomin ska börja växa och sysselsättningsläget förbättras. Nu har det ekonomiska uppsvinget i stället höjt personalorganisationernas krav vid förhandlingarna. Underskottet i de offentliga finanserna är ändå fortfarande stort.

Helt i slutskedet har förhandlingarna försvårats kännbart av organisationernas krav på kompensation för de nedskurna semesterpenningarna. Detta trots att den temporära nedskärningen i semesterpenningarna inom offentliga sektorn var något som löntagarorganisationerna själva föreslog i konkurrenskraftsavtalet.

Semesterpenningarna i offentliga sektorn skars temporärt ner med 30 procent i syfte att finansiera sänkningen av socialskyddsavgifterna för alla arbetsgivare. Motsvarande besparing tas från kommunerna genom minskade statsandelar.
Kommunsektorn är den klart största arbetsmarknadssektorn i Finland. Förhandlingarna om de nya kollektivavtalen har förts av många förhandlare från KT och huvudavtalsorganisationerna. Förhandlingarna leds och samordnas av en huvudförhandlingsgrupp med 18 huvudförhandlare från KT och förhandlingsorganisationerna.

Allt som allt har kommunsektorns förhandlingar förts i mer än tio avtalsspecifika och andra förhandlingsgrupper. Även om principen om fortlöpande förhandlingar tillämpas allt oftare är förhandlingar om nya avtal alltid ett stort företag för alla arbetsmarknadsorganisationer och deras förvaltningar.