Fullmäktigeledamöterna representerar arbetsgivaren

Det är mycket viktigt att reformen genomförs på ett kontrollerat sätt med tanke på servicen för invånarna. Reformen för med sig ändringar också i den offentliga sektorns arbetsmarknader och ändrar kommunsektorns avtals- och förhandlingssystem. Fullmäktigeledamöterna fattar beslut som påverkar kommunens arbetsgivarpolitik.

Kommunstyrelsen har den högsta arbetsgivarbefogenheten i kommunen. För att kommunen ska kunna skapa en god personalpolitik och ledningskultur behövs det personalpolitiska riktlinjer som vägleder ledningen på ett tydligt sätt.

Hälften av kommunernas personal byter arbetsgivare

Kommunernas personal kommer att halveras och personalstrukturen förändras. I den nya kommunen måste organisationerna delvis byggas upp på nytt och för många anställda kan arbetsuppgifterna förändras. Det väcker naturligtvis frågor bland personalen och fullmäktigeledamöterna har blivit kontaktade.

I vård- och landskapsreformen styrs personalförändringarna av lagstiftning, som också garanterar att de anställda får behålla olika anställningsförmåner. I regel krävs det inga lokala uppgörelser i denna fråga och enskilda politiska beslutsfattare har ingen egen roll i sammanhanget.

Fullmäktigeledamöterna och kommunens personalpolitik

Kommunfullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet och utövar högsta beslutanderätten. Fullmäktige beslutar bland annat om kommunstrategin, som är ett delområde i kommunens personalpolitik. Kommunstyrelsen företräder kommunen som arbetsgivare och ansvarar för personalpolitiken.

För att kommunen ska kunna skapa en god personalpolitik också i förändringsskedet och en konsekvent ledningskultur, bör de personalpolitiska riktlinjerna ge tydlig vägledning och stöd för ledarskapet.

Kommunstyrelsen representerar arbetsgivaren

Kommunstyrelsen företräder arbetsgivaren och har högsta arbetsgivarbefogenhet i kommunen. Kommunens tjänstemanna- och personalledning bereder och genomför personalpolitiken och utvecklar personalledningen. Kommunstyrelsen är tillsammans med kommunens professionella ledning ansvarig för att skapa ett fungerande löne- och belöningssystem som stöder sig på kollektivavtalen.

Det kommunala lönesystemet har utvecklats för att uppmuntra och motivera personalen till goda arbetsprestationer. De senaste åren har systemet utvecklats i en riktning som ger mera plats för överväganden på lokal nivå, det vill säga i kommunen eller samkommunen.

Fullmäktigeledamöternas primära mål är att visa vägen och ta ställning till målen och kostnadsramarna för den lokala lönepolitiken.

De som företräder arbetsgivaren förhandlar fram de lokala löneuppgörelserna på det sätt som kollektivavtalen förutsätter i samarbete med representanter för personalen. I praktiken har högsta beslutanderätten när det gäller lönehöjningar delegerats till kommunstyrelsen eller till ledande tjänsteinnehavare som är underställda kommunstyrelsen.

Fullmäktigeledamöterna representerar inte enskilda yrkesgrupper

De enskilda fullmäktigeledamöterna har ingen egen roll i kommunens personalförvaltning, utan bidrar som ledamöter till organets riktlinjer. Det är naturligt att fullmäktigeledamöterna är intresserade av hur den egna kommunens personal blir bemött eller hur personalens anställningsvillkor bestäms.

Situationen är särskilt krävande för en ledamot som själv är anställd hos kommunen. Det kan då vara svårt att ta på sig rollen som ledamot och föra ärenden vidare på ett opartiskt sätt. Frestelsen att verka som representant för sin egen arbetsplats eller yrkesgrupp kan vara stor.

I kommunalvalet har fackföreningsrörelserna öppet börjat bevaka sina intressen genom att värva fullmäktigekandidater som representerar de egna yrkesgrupperna. Fullmäktigeledamöterna borde ändå kunna bevaka kommuninvånarnas intressen och inse att de inte representerar en enskild arbetsplats, yrkesgrupp, arbetstagare eller tjänsteinnehavare.

Personalens intressen bevakas av personalens representanter, det vill säga förtroendemännen, enligt arbets- och tjänstekollektivavtalen. Förtroendemännen får i sin tur stöd av sin fackorganisations professionella intressebevakare.

Opartiskhet och rättvisa som rättesnöre

Kommunstyrelsen ansvarar tillsammans med kommunens professionella ledning för att förändringarna som vård- och landskapsreformen för med sig i kommunen genomförs som sig bör.

För att kommunens arbetsgivarpolitik ska vara konsekvent måste de uppställda riktlinjerna och målen synas i alla situationer i chefsarbetet. Ledarskap är en serviceuppgift. Personalens förtroende byggs upp genom konsekvens.

Arbetsgivaren måste bemöta sin personal jämlikt och rättvist. Lagstiftningen har bestämmelser om detta. En enskild arbetstagare eller representant för en personalgrupp kan ta kontakt med en ledamot när han eller hon känner sig illa behandlad eller anser sig ha blivit utan någon förmån. Då borde ledamoten ta reda på bakomliggande faktorer och de överenskomna personalpolitiska riktlinjerna innan han eller hon för saken vidare eller lovar någonting.

Det kan vara fråga om att arbetsgivaren tillämpar en riktlinje som är lika för hela personalen men att en enskild anställd upplever den som orättvis för egen del. Ett exempel erbjuder villkoren för beviljande av arbets- eller tjänstledighet.