Digitaliseringen omvälver hälso- och sjukvården

Planeringen av social- och hälsovårdsreformen fyller tidningsspalterna och upptar tjänstemännens tid. Den har överskuggat den verkliga framtida megatrenden som redan har kört igång. Digitaliseringens och den artificiella intelligensens frammarsch ändrar nämligen väsentligt på innehållet i och organiseringen av arbetet.

Inom kommunsektorn märks redan konsekvenserna av digitaliseringen till exempel i äldreomsorgen, säger Pentti Itkonen som är verkställande direktör för Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt, Eksote.

– Redan om fem år kommer hemmet att vara det tryggaste stället för en äldre person att bo på. Med hjälp av ny teknologi kan vi kontrollera vitala funktioner och övervaka byggnader och livsmiljö. Servicen kan också organiseras på ett nytt sätt. Det väsentliga är att fokusera på rehabilitering och här kan den digitala tekniken också erbjuda helt nya möjligheter, säger Itkonen.

Jour- och akutvårdsmodellerna utvecklas också så att de stöder hemvården.

– De äldre kommer ofta till jourmottagningen på grund av problem med läkemedelsbalansen eller näringen, eller också bara för att de känner sig rädda eller ensamma. Inom Eksote har vi två nya slags enheter som har hand om sådana ärenden hemma hos kunderna. I samband med akut sjukdom eller olycksfall transporteras en patient givetvis till sjukhus med ambulans.

Färre verksamhetslokaler och mindre personal

Den förändring av arbetet som digitaliseringen satt i gång har åtminstone två betydelsefulla följder i den nära framtiden. För det första behövs det betydligt färre verksamhetslokaler.

– Med tanke på digitaliseringen har man byggt alldeles för många verksamhetslokaler. Nu har många kommuner problem med fastigheter som står tomma. Det här har ingenting med social- och hälsovårdsreformen att göra utan med den megatrend som redan har tömt skattebyråer och bankkontor.

Enligt Itkonen kan det gå så att de vårdhem för äldre som nu byggs om några år kommer att vara underutnyttjade för att de flesta människor inte längre blir tvungna att flytta från sitt hem då de åldras. Det vore ett stort misstag om beslutsfattarna nu skulle investera stora summor i byggprojekt. Om man bygger nytt ska något gammalt rivas.

Det andra budskapet Itkonen kommer med är ännu mer förbluffande: personalbehovet inom vårdsektorn ökar inte heller. Hittills har man ju antagit att efterfrågan på personal inom vårdsektorn kommer att öka betydligt under de kommande årtiondena.

– Mängden äldre ökar, men förutsägelsen att personalstyrkan samtidigt skulle öka stämmer inte. De distansbesök och den utveckling av rehabiliteringen som digitaliseringen möjliggör kommer att minska behovet av vårdare.

Inom Eksote har distansvård för äldre getts i några år nu.

– En närvårdare kan göra åtminstone 20 virtuella besök under morgonskiftet och över 40 under kvällsskiftet. Genom att utnyttja virtuella besök kan man minska på antalet fysiska besök, i synnerhet om angreppssättet i arbetet är rehabiliterande, säger Itkonen.

– Om till exempel 20–30 procent av besöken hos de äldre i hela landet kommer att vara virtuella blir det mycket tid över för vårdarna att göra fysiska besök. Den nuvarande personalstyrkan räcker gott och väl.

Utbildning och ledarskap i nyckelposition

Itkonen ger lugnande besked om att det nog kommer att finnas jobb inom socialoch hälsovårdssektorn också i framtiden.

– Visst ska folk också framöver utbilda sig för den här branschen, men man måste hela tiden vara beredd på att utveckla det egna arbetet. Nya anställda behövs också på grund av den stora pensionsavgången.

Itkonen anser att det viktigaste inom social- och hälsovårdssektorn vore att inse att de nuvarande problemen inte kan lösas genom att öka personalstyrkan.

– Det kommer bara att bromsa upp utvecklingen av verksamhetsformerna eftersom alla nyanställa införlivas i gamla arbetsrutiner. Den nuvarande personalen borde i brådskande ordning utbildas i nya arbetsmetoder och i användningen av ny teknologi.

Itkonen framhäver också ledningen av digitaliseringen.

– I varje kommun och exempelvis på sjukhusen borde det vara klart hur digitaliseringen leds i organisationen. Den här ledningen får inte läggas ut utan den angår varje chef, förman och arbetstagare. Det är intressant att se vad den pågående bolagiseringen av informations- och kommunikationstekniken och digitaliseringen innebär för ledarskapet.

Betydelsen för kunden

Vad betyder då utvecklingen av digitaliseringen inom den kommunala servicen ur kundens perspektiv? En virtuell vårdares omvårdnad känns avlägsen i jämförelse med en vårdare på ort och ställe.

Inom Eksote dryftar vi noga vem den virtuella vården passar för. Många är mycket nöjda med den. Det finns äldre personer som är mycket skickliga på att använda tekniken. Den virtuella vårdaren har också mera tid för kunden när tiden inte går till att förflytta sig från ett ställe till ett annat.

Individernas eget ansvar för vården kommer att öka.

Exempelvis i situationer där kommunikationen sker med ett servicesystem kan människor i framtiden själva ta ett betydligt större ansvar för sin egen vård.

Redan om några år kommer kommuninvånaren att kunna diskutera med en robot när han eller hon kontaktar servicesystemet.

– I själva verket gör roboten en bättre och grundligare bedömning av vårdbehovet än en vårdanställd som mitt i brådskan svarar i telefon. Roboten går snabbt igenom Gängse vård-rekommendationerna och alla andra forskningsrön som anknyter till ärendet, säger Itkonen.

Social- och hälsovårdsreformen håller på att bli onödig

Pentti Itkonen upplever inte att socialoch hälsovårdsreformen kommer att möjliggöra en utveckling inom branschen utan snarare att den kommer att komplicera situationen under den närmaste framtiden.

– Människornas tid och energi går åt till att grubbla över sin egen plats i den förnyade organisationen, dit det kommit nya människor, verksamhetskulturer och vanor. Härav följer oundvikligen ett försvar av det gamla reviret och utvecklingen bromsas upp. Vi har med all sannolikhet framför oss en period på två tre år då just inga omstruktureringar sker.

Itkonen anser att man nu borde börja utbilda de anställda så att förändringarna skulle köra igång direkt efter förberedelsefasen.

– Å andra sidan pågår redan många reformer. Därför förundras jag över ministrarnas prat om att vi måste få en social-och hälsovårdsreform. Ingenting har ju gjorts. Om lagstiftningen ännu dröjer, behövs hela reformen snart inte mera!