Skötarna får mer tid för patienten

Vid Päijänne-Tavastlands centralsjukhus visade en utredning att upp till 16 procent av en operationssalsskötares tid upptogs av rent logistiskt arbete.  Det stal naturligtvis tid från det mest väsentliga, dvs. patientens vård. Sammantaget hade det en ansenlig inverkan då det i de 14 operationssalarna genomförs omkring 7 000 ingrepp årligen. 

Många nya idéer testades, och flera effektiva lösningar hittades. En av de viktigaste var att utbilda vårdlogistiker.

– Inför varje operation ställer vårdlogistiker på förhand fram de nödvändiga instrumenten. Många olika slags operationer utförs i salarna, och inför dem gör man tillsammans med en sjukskötare upp plocklistor över vilken utrustning som behöver läggas fram före varje ingrepp. Det har tagit tid att få listorna eftersom det alltid måste reserveras en sjukskötare för uppgiften, säger överskötare Mervi Luoma.

En ny yrkeskår för logistiken

I lärdomsprovet som ingick i anestesisjukskötaren Eero Keskivälis tradenomstudier undersökte Keskiväli operationssalslogistik. Han föreslog att logistiska uppgifter i patientgränsytan skulle skötas av en särskild yrkesgrupp.

Samtidigt hade Uudenmaan Pikakuljetus Oy fått samma idé, och vid Päijänne-Tavastlands centralsjukhus i Lahtis inleddes försök med den för fem år sedan. Egentliga Finlands och Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt deltog också i försöket.

Lahtis yrkeshögskola startade en utbildning i vårdlogistik, och under försöksåret deltog fem förrådsanställda från Päijänne-Tavastlands centralsjukhus och sammanlagt 20 personer i hela landet i utbildningen.

Den årslånga utbildningen består av 30 studiepoäng och ger yrkeskompetens inom vårdlogistik och färdigheter för att sköta de logistiska uppgifterna på ett sjukhus. På så vis kan skötarna lägga mer av sin tid på patienten. Både vård och logistik sköts på så vis mer professionellt.

Vårdlogistikkonceptet sprids

Vårdlogistikens senaste landvinning är dagkirurgin.

– För närvarande är två personer från logistikenheten och en närvårdare från dagkirurgin på väg att inleda sina studier i vårdlogistik, säger Luoma.

Luoma berättar att man inom centrala operationsenheten och dagkirurgin hållit workshoppar där man tillsammans med både vårdpersonalen och instrument- och lokalvårdspersonalen har gjort arbetsbeskrivningar. Samtidigt har man under workshopparna i enlighet med lean-ideologin funderat över ”snabba vinster”, dvs. vad som kan göras annorlunda.

– Det är viktigt att fundera över var vars och ens arbetsinsats är viktigast. Målet är att patienten gagnas samtidigt som verksamheten blir smidigare och att inga arbetsuppgifter överlappar varandra.

Inledningsvis oro över förändringarna

Innan de berörda informerades om förändringens karaktär och konsekvenser frodades mycket rädslor och rykten.

– Många skötare bedömde att vårdlogistiker inte skulle klara av att sköta sina ansvarsfulla uppgifter. När man sedan märkte att arbetet i operationssalen intill började flyta började man genast vänta på att också själv få ta del av tjänsten, säger logistikkoordinator Tarja Salminen.

Alla anestesiborden sköts nu av en vårdlogistiker. Tidigare gick åtminstone ett par timmar i början av skötarnas skiften åt till att göra i ordning instrumenten.

Slutligen ökar både skötarnas och vårdlogistikernas arbetstillfredsställelse då de omorganiserade arbetsuppgifterna också utgör mer meningsfulla helheter.

Centralisering ger mer tid för kärnuppgifterna

Utvecklingen av logistiken ledde också till att centralförrådet vid Päijänne-Tavastlands centralsjukhus nu sköter förbrukningsartiklarna för hela Päijänne-Tavastlands område. De förrådsanställda ansvarar för 40 förrådspunkter vid centralsjukhuset och 125 ute i landskapet.

Enligt en kundenkät är kunderna mycket nöjda med förrådsservicen. De anställda får flera timmar mer tid över för sina kärnuppgifter då man inte längre behöver oroa sig för att beställa material. Samtidigt sköts beställningarna professionellt, och det finns alltid en jämn tillgång vårdmaterial.

God praxis sprids enligt övervägande

– Det har funnits ett stort intresse för den här modellen, och i samband med sjukhusbygget har man undersökt hurdan den är och vad den förutsätter, berättar operationsavdelningens avdelningsskötare Mervi Kallioinen.

I Päijänne-Tavastand har man nu mycket erfarenhet av när och i vilka strukturer den nya modellen fungerar och när den inte gör det.

Kallioinen hoppas att man i Päijänne-Tavastland skulle bygga ett stort nytt sjukhus med både operationsverksamhet och förråds- och instrumentfunktioner. Då vore systemet lätt att tillämpa.

– Vi har varit entusiastiska över framgångarna i försöket, men har ibland tvingats bromsa lite eftersom gamla utrymmen, strukturer och begränsade resurser försvårar tillämpandet av modellen. Vi får den aldrig att fungera fullt ut i de här gamla byggnaderna, säger Kallioinen.