Case kommunen
4
/2016

Text: Tiina Toivakka
Bild: Jyrki Suvimaa

Resultat i samförstånd

I Vaalijala samkommun har öppenhet och långa traditioner skapat ett klimat som präglas av förtroende och tack vare det har utbytet av semesterpenningen mot lediga dagar blivit en etablerad praxis.

Jarmo Kovalainen ja Ilkka Jokinen

I Vaalijala har man lyckats med det som många kommunala arbetsplatser gått bet på: ett lokalt avtal har ingåtts om utbyte av semesterpenningen mot lediga dagar. Redan under lågkonjunkturen på 1990-talet började semesterpenningen bytas ut mot lediga dagar i Vaalijala.

– Vi var tvungna att minska på personalutgifterna och då prövade vi hur utbyte av semesterpenningen mot lediga dagar togs emot av personalen. Mottagandet var positivt, människorna konstaterade att utbytet förbättrar arbetshälsan och välbefinnandet och därför har vi fortsatt på samma linje, säger ekonomidirektör Jorma Kovalainen.

Semesterpenningen kan bytas ut mot högst 15 lediga dagar om året och i medeltal byter personalen ut cirka fem dagar varje år.

Kovalainen framhåller att förfarandet är helt frivilligt, ingen tvingas till varken det ena eller det andra. Situationen på den egna arbetsplatsen påverkar också användningen av utbytesledigheter. Vår princip har varit att en utbytesledighet inte automatiskt ska leda till anställning av en vikarie.

– Vi har en stor arbetsplats och arbetsuppgifterna varierar väldigt mycket. En del av arbetet är både fysiskt och också psykiskt tung rehabilitering, och då behövs utbytesledigheterna mer.

– Det har varit lättast att ordna utbytesledighetför fastighets- och kontorsanställda. För vårdpersonalen tar det längre tid att ordna ledigheter, men vi har lyckats med det också.

– Med tanke på välbefinnandet måste det finnas ett system som hjälper människorna att orka i arbetet. Att använda utbytesledigheter är ett sätt att bevara arbetsförmågan, säger direktören för Vaalijala samkommun Ilkka Jokinen.

I varje arbetsenhet bestämmer chefen användningen av utbytesledigheter. Chefen ska se till att arbetsbördan för enskilda anställda inte blir för stor och att de lediga dagarna fördelas i enlighet med de möjligheter arbetet medger.

Positiva saker går i arv

Jokinen berättar att utbytesledigheterna är populära, och att man har lyckats komma överens om dem i samförstånd.

Också besparingarna har varit signifikanta. Ekonomidirektören berättar att i fjol sparades totalt en halv miljon euro brutto. Omkring 150 000 euro användes till att anställa vikarier. Lönekostnaderna i Vaalijala samkommun uppgår till sammanlagt omkring 30 miljoner euro per år. Samkommunen har närmare 1 000 anställda. Jokinen och Kovalainen konstaterar båda två att ledigheterna alltid beviljats i god anda och rättvist.

– Det beror säkerligen på att utbytet avsemesterpenning mot lediga dagar har blivit en etablerad praxis som de nyanställda får höra om av dem som varit längre på arbetsplatsen. Positiva saker går i arv

– Varje år har det funnits tillräckligt med villiga personer, säger Kovalainen och påpekar att viljan att ingå lokala avtal varit stark också hos de regionala arbetstagarorganisationerna. De lokala avtalen har undertecknats av samtliga stora organisationer i Vaalijala, till exempel Tehy och JHL, och frågorna har avtalats i god anda.

Ömsesidigt förtroende

Personalomsättningen i Vaalijala har i medeltal varit mindre än på andra håll och åtminstone hittills har det varit lätt att hitta människor, i synnerhet till basarbetet.

– Under de senaste åren har vår organisation vuxit, vilket innebär att vi rekryterar kontinuerligt. Det har hittills varit relativt lätt att hitta kompetenta människor till basarbetet, till närvården och sjukvården. Det tar längre tid att rekrytera sakkunniga, till exempel läkare, psykologer och terapeuter.

– Vi har haft turen att ha anställda som stannat på arbetsplatsen, en del har rentav arbetat hos oss i 40 år. Det har stor betydelse för arbetsklimatet, för det tar alltid tid att bygga upp ett ömsesidigt förtroende, säger Jokinen.

Jokinen flyttade själv från huvudstadsregionen för att arbeta i Pieksämäki för drygt tre år sedan och säger att arbetsplatserna uppskattas mycket mer på små orter än i stora städer.

– Förtroendet gentemot arbetsgivaren är större, det är lättare att säga saker rent ut. På en liten ort förstår man att det är viktigt att jobba tillsammans mot samma mål. Om man vill att företaget och regionen ska vara konkurrenskraftiga har man inte råd med motsättningar.

Vi har inte heller behövt ta vår tillflykt till negativa samarbetsförhandlingar, vilket i sin tur har främjat arbetsklimatet.

Funderingar om framtiden

Vårdreformen och konkurrenskraftsavtalet är frågor som också stämmer folket i Vaalijala till eftertanke. Ändå ser man framtiden an med tillförsikt.

– Vi tror fortfarande på öppenhet och frispråkighet. Vi har brukat fira lilla jul och haft andra informella tillställningar, men vi har också haft som vana att några gånger per år hålla gemensamma informationsmöten.

På mötena tas aktuella frågor upp och de anställda har möjlighet att ställa frågor och säga vad de tycker, säger Kovalainen. Dessutom samlas ledningsgruppen och huvudförtroendemännen regelbundet för inofficiella möten, där man förbereder kommande frågor och diskuterar inofficiellt.

– Vi har noterat vikten av öppen information för att upprätthålla förtroendet och framtidstron, säger Kovalainen.

I det nya konkurrenskraftsavtalet stipuleras att semesterpenningen ska skäras ned med 30 procent. Hur detta påverkar förfarandena i Vaalijala vet man ännu inte. Jokinen och Kovalainen tror ändå att det ska ordna sig och målet är att ett nytt lokalt avtal ingås.

– Personalens arbete är tungt och de "extra" lediga dagarna har varit ett sätt att hjälpa människorna att orka i arbetet. Därför vill vi inte avstå från nuvarande, fungerande praxis som visat sig vara bra, framhåller båda två.

14.9.2016