Intressebevakningen för kommunala och regionala arbetsgivare i Norden

I Norden är en stor andel av löntagarna fackligt organiserade. Därför är det viktigt att samla också bevakningen av arbetsgivarintressena på nationell nivå och se till att avtalsverksamheten inom olika sektorer samordnas. Organiseringen av intressebevakningen på nationell nivå är inte avgörande för hur decentraliserad avtalsverksamheten är.

I början av 1970-talet ersattes den finska lagstiftningen om förhandlingsrätt inom kommunsektorn av ett riksomfattande kollektivavtalssystem, och samtidigt bildades Kommunala avtalsdelegationen, som blev intresseorganisation för de kommunala arbetsgivarna.

I slutet av 1990-talet kunde de nordiska kommunala arbetsgivarna på ett enhetligt sätt beskriva förhandlingssystemet för de nordiska kommunerna och regionerna, och verksamhetsmodellen presenterades inom samarbetet på europeisk nivå.       

Den nordiska modellen för bevakning av kommunala arbetsgivares intressen har varit en styrka när man på EU-nivå velat påverka beredning som gäller arbetslivet.  I anslutning till den aktuella beredningen av lagstiftningen om kommun- och landskapskoncerner är det intressant att studera de nordiska modellerna.

Skillnader och likheter

Trots att den kommunala och regionala arbetsgivarverksamheten har ordnats på en aning olika sätt i de nordiska länderna, är samordning och integrering av arbetsgivarverksamheten för kommunerna och regionerna och de företag de äger ett utmärkande drag. Lönebildningen i dessa modeller varierar – avtal ingås både på central nivå och lokalt.

Integreringen av verksamheterna på riksnivå är viktig för att man ska ha kontroll över avtalsverksamheten och kostnadsutvecklingen. En uppenbar grund för integreringen är också den offentliga finansieringen och ansvaret för produktionen av offentlig service.

I alla nordiska länder omfattar verksamheten inom de organisationer som bevakar arbetsgivarnas intressen förutom avtal om anställningsvillkoren också personalledning på ett vidare plan. Organisationerna sköter intressebevakning och utveckling av till exempel arbetarskyddet och arbetslivet.

SKL i Sverige

Det svenska kommunförbundet (Sveriges kommuner och landsting, SKL) representerar alla kommuner, landsting och regioner och förhandlar fram kollektivavtal för dem. SKL är Sveriges största arbetsgivarorganisation. Förhandlingsdelegationen har sju ledamöter som svarar för kollektivavtalsförhandlingarna och styr verksamheten vid förbundets arbetsgivarenhet.

Företag som ägs av kommuner, landsting eller regioner representeras av arbetsgivarförbundet Pacta, vars avtal i stor utsträckning har samma innehåll som kommunsektorns avtal. SKL och Pacta samarbetar, vilket även syns i att Pactas ordförande också är ordförande för SKL:s beslutande organ. Pactas medlemmar får också använda SKL:s service.

I fråga om arbetsgivarverksamheten sker intressebevakningssamarbetet mellan parterna inom koncernorganisationen – och de offentligt ägda företagen får numera också utnyttja SKL:s övriga service.KL och DR i Danmark

I Danmark representeras kommunerna av Kommunernes Landsforening (KL) och regionerna av Danske Regioner (DR). Båda organisationerna har egen arbetsgivarverksamhet. De förhandlar fram kollektivavtal för branscherna inom kommun- och regionförvaltningen självständigt, men i nära samarbete.

Kommunägda bolag får välja om de vill tillämpa KL:s kollektivavtal. KL har inrättat en särskild arbetsgivarservice för bolagen och avsikten är att framför allt bolag som sköter kommunernas tidigare uppgifter ska utnyttja servicen. I och med att ett bolag ansluter sig till arbetsgivarservicen är KL:s kollektivavtal bindande för bolaget.

I Danmark kopplas lönelyft inom den offentliga sektorn i allmänhet till löneutvecklingen inom den privata sektorn med ett års fördröjning. Vid förhandlingarna är alla branscher ihopbuntade.

KS och KS Bedrift i Norge

I Norge representerar den riksomfattande intresseorganisationen Kommunenes Sentralforbund (KS) alla kommuner och regioner (fylkeskommuner) och ingår kollektivavtal för dem. Företag som ägs av kommuner eller regioner representeras av den självständiga arbetsgivarorganisationen KS Bedrift.

KS förhandlar tillsammans med kommunsektorns fackorganisationer fram ett huvudavtal om förhandlingsförfarandet som tillämpas i kommuner, regioner och medlemsföretagen i KS Bedrift.  Vid de förhandlingar som gäller kommuner och regioner sitter en representant för KS Bedrift med i arbetsgivarpartens förhandlingsdelegation. Om det görs ändringar i den delen av huvudavtalet som gäller företag, väger KS Bedrifts ord tungt.

KS förhandlar fram egna kollektivavtal för kommunerna och regionerna. På motsvarande sätt förhandlar KS Bedrift fram kollektivavtal självständigt, men förhandlingsresultatet ska formellt godkännas i KS.

För att företag ska kunna omfattas av ett avtal som KS Bedrift förhandlat fram måste löntagarsidan vara överens om saken. De övriga företagen tillämpar något av kollektivavtalen för kommuner och regioner.

KS Bedrift har en egen styrelse som utses av föreningens generalförsamling. Resultatet i kommunalvalet har ingen betydelse i detta sammanhang. KS Bedrift har dock representation i KS beslutande organ.