Kommunerna bör uppfinna sin roll på nytt

När kommunernas uppgifter minskar i och med vård- och landskapsreformen ges möjligheten att ompröva kommunernas uppgifter och roll på nytt. Utvecklingsdirektör Olli Hietanen från Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet tycker att situationen är unik.

– De kommunala beslutsfattarna kan på allvar fundera över vad som är kommunens uppgift, vad kommunen borde erbjuda sina invånare och hur tjänsterna kunde skötas.

Enligt Hietanen har tåget gått om kommunen krampaktigt håller fast vid sina gamla uppgifter. Frivilligorganisationer och nätverk har tagit på sig ansvaret för många av välfärdstjänsterna till kommuninvånarna. Som exempel nämner Hietanen Leijonaemot som är ett nätverk för mödrar till barn med särskilda behov och som erbjuder kamratstöd och hjälper familjer att klara av vardagen. Det finns många fler exempel.

Kommunernas möjlighet ligger uttryckligen i samarbete. Kommunen ska skapa olika slags samarbetsnätverk med frivilligorganisationer, tjänsteproducenter inom tredje sektorn och privata företag.

– Det gäller att våga när man tänker igenom vad dagens kommuninvånare behöver för att må bra. Hietanen uppmanar kommunerna att tänka igenom vad exempelvis en arbetslös som är utslagen eller som löper risken att bli utslagen behöver.

– Visserligen behöver alla en utkomst, men framför allt någonting vettigt att göra.

Men innan beslutsfattarna ställer de här frågorna bör de fråga sig själva vad en kommun är?

– På sätt och vis måste vi uppfinna Finland på nytt, provocerar Hietanen.

– Om allting måste uppfinnas på nytt, hur skulle vi göra det med dagens teknik, våra kunskaper och färdigheter och i ett läge där världen ser ut som den gör? Ett hurdant Finland skulle vi bygga upp?

Och vad händer om kommunen inte behövs?

Hietanen påminner oss om att framtidsforskningen inte ger några entydiga prognoser. Däremot pekar framtidsforskningen ut alternativa framtider: vad som kunde hända, vad som borde hända.

– Vi kan själva uppfinna framtiden med konstens och vetenskapens medel. Genom att skapa alternativa framtider underlättar vi beslutsfattandet här och nu.

Hietanen låter inte åhörarna komma lätt undan. Han uppmanar oss att begrunda om vi över huvud taget behöver kommuner i framtiden.

– Kan någon annan instans sköta samma uppgifter? Varför ska just den offentliga sektorn ta hand om oss från vaggan till graven, undrar han.

Hans eget liv får tjäna som exempel. Från första början har han anlitat offentligt producerade tjänster, BB, daghemmet, skolan, tandkliniken, bussen, universitetet och rent av sopavhämtningen. I dag lyfter han lön inom den offentliga sektorn.

– Vad är det som är märkvärdigt i den här berättelsen? Vi har en enorm offentlig sektor som gör nästan allt arbete.

Hietanen frågar hur tjänsterna skulle organiseras om kommunerna inte fanns.

– Tänk på skolan. Det finns en uppsjö av kunskap. Till det behövs inte längre någon skola. Alltså, skulle vi klara oss utan skolhus och vad lönar det sig att lära ut? Glöm undervisningsmodellen från 1800-talet. Hur skulle vi bygga upp skolan i dag?

Samma tankekedja bör tillämpas på kommunen:
– Vilka problem bör kommunen lösa med tanke på kommuninvånarens välfärd?

Ska vi återgå till byastrukturen?

– Kommunen har uppkommit av en slump. Den utgick från byn och började svara för gemensamma angelägenheter. Kommunen uppfanns för ett verkligt behov, för tillsammans fick man mera till stånd än på egen hand, framhåller Hietanen. Det finns skäl för kommunerna att må bra, för det lokala är på frammarsch.

– Ytterligheterna, det vill säga globaliseringen och det lokala, blir starkare och staternas ställning blir svagare. Trots det går det inte bra för kommunerna.

Hietanen tycker att kommunen som idé ligger för långt tillbaka i tiden. Den kan inte svara mot moderna behov. Och kommunernas arbetsbörda har svällt ut under årens lopp.

Invånarnas behov kunde tillmötesgås av till exempel naturliga pendlingsregioner och medborgarsamhället. Kommunens uppgift vore då att stödja denna struktur.

Revolution på lut

– Den nya teknologin kommer att förändra världen under de kommande 20 åren mer än under de senaste 200 åren.

I dag kostar en tredimensionellt utskriven hamburgerbiff 11 euro. Inom några år är det billigare att skriva ut en hamburgare än att tillreda den på traditionellt sätt, berättar framtidsforskaren Olli Hietanen.

Kommunens eller regionens livskraft och levnadsstandard beror enligt Hietanen på hur smidigt övergången till den nya tekniken sker.

– Ju snabbare vi inför ny teknik, desto snabbare genererar den nytt arbete och välfärd.