Lokala avtal på frammarsch

En trepartsarbetsgrupp behandlar som bäst ett lagutkast om lokala avtal utgående från utredaren Hietalas rapport.

Löntagarnas centralorganisationer har ställt som ett villkor för de återupptagna förhandlingarna om ett samhällsfördrag att huvudlinjerna för lokala avtal ska dras upp i samband med förhandlingarna.

Kravet på den här kopplingen gör de redan krävande förhandlingarna ännu svårare. Finlands över 300 tjänste- och arbetskollektivavtal har mycket olika utgångsläge när det gäller möjligheten att lokalt avtala annorlunda. Kommunsektorn kan anses vara en föregångare inom lokala avtal eftersom avtalen inom kommunsektorn ger omfattande möjligheter att ingå lokala avtal. De gäller framför allt löne-, arbetstids- eller semesterbestämmelser.

Av KT:s enkät vid årsskifet till personalledningen i kommuner och samkommuner framgår att endast 11 kommuner/samkommuner hade avtalat om en minskning av personalutgifterna genom lokala kollektivavtal i fjol. Att det ingås så få lokala avtal när det gäller nödvändiga anpassningsåtgärder är kommunsektorns akilleshäl.

Genom avtal kan varje kommuns och samkommuns egna anpassningabehov och utgångspunkter beaktas. Permitteringar och uppsägningar kan undvikas och arbetsplatser och service tryggas genom lokala avtal. Det är särskilt viktigt med lokala avtal i kriskommuner och krissamkommuner.

Enligt KT:s enkät uppnås fortsättningsvis största delen av personalutgiftsminskningarna genom naturlig avgång, skärpt rekrytering, omläggning av arbetsuppgifterna, utveckling av verksamheten och effektivisering av arbetet på andra sätt. I kommunerna och samkommunerna försöker man få till stånd en bestående minskning av kostnaderna bland annat genom fleråriga program för balansering av ekonomin.