Kontroll över förändringarna möjlig

När de nya områdena bildas står vi inför den största överlåtelsen av rörelse som genomförts i Finland. Till de nya områdena överförs fler än 200 000 kommunalt anställda och arbetskraftskostnaderna uppgår till cirka 10 miljarder euro per år.

Det viktigaste målet för regeringens vårdreform är att bromsa utgiftsökningen inom social- och hälsovården med tre miljarder euro. Ett så högt mål ställer stora krav på både reformen och arbetsmarknadssystemet.

KT:s mål är att vara en arbetsgivarorganisation inte bara för kommunerna och samkommunerna utan också för de kommande självstyrande områdena. Det kräver att lagstiftningen och avtalen preciseras. Ett system med beställare och utförare kan också påverka arbetsmarknadsavtalen.

Fungerande förhandlingsrelationer mellan arbetsmarknadsparterna, gedigna insikter i verksamhetsmiljön och redan befintliga tjänste- och arbetskollektivavtal för social- och hälsovårdspersonalen skulle också ge områdena arbetsro, stabilitet och förutsägbarhet. Förändringarna skulle då lättare kunna genomföras på ett smidigt sätt.

De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen måste utvecklas utgående från de självstyrande områdenas och kommunernas och samkommunernas föränderliga förhållanden och nya personalstrukturer, bland annat genom ändringar i anställningsvillkoren.

Den största skillnaden i arbetskraftskostnaderna är för tillfället storleken på arbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift. De kommunala arbetsgivarnas avgift är i genomsnitt 6 procent högre än de privata arbetsgivarnas. Det snedvrider konkurrensen och behöver därför åtgärdas.