Ju större kommun, desto högre lön

I oktober 2014 arbetade 313 direktörer med yrkesbeteckningen stads- eller kommundirektör. Av dem var 105 stadsdirektörer och 208 kommundirektörer. Siffrorna omfattar inte stads- eller kommundirektörer som är tjänstlediga och inte heller biträdande stads- eller kommundirektörer. Uppgifterna ingår i Statistikcentralens statistik Löner inom kommunsektorn år 2014.

Kommundirektörerna är i snitt yngre än stadsdirektörerna

Sedan år 1995 har kommunen själv kunnat välja att vara antingen stad eller kommun. Därför kan yrkesbeteckningen "stadsdirektör" användas i en liten kommun med några tusen invånare medan yrkesbeteckningen "kommundirektör" kan användas i en kommun med tiotusentals invånare.

Nästan alla kommun- och stadsdirektörer (drygt 90 %) hade fast anställning. Medelåldern bland dem var 53,1 år. Åldern varierade mellan 27 och 67 år.

Den yngsta kommundirektören var 27 år medan den yngsta stadsdirektören var 35 år. Den äldsta kommundirektören var 67 år, den äldsta stadsdirektören 65. Stadsdirektörerna var något äldre än kommundirektörerna. Stadsdirektörernas medelålder var 54,0 år och kommundirektörernas 52,7 år.

Av kommun- och stadsdirektörerna var knappt en femtedel (17,6 %) kvinnor. Av kommundirektörerna var en dryg femtedel (22,6 %) kvinnor och av stadsdirektörerna en knapp tiondel (7,6 %).

Den vanligaste utbildningen var förvaltningsmagistersexamen, som en dryg femtedel (23,0 %) av stads- eller kommundirektörerna hade avlagt. Nästvanligast var kommunalexamen (11,2 %) och juris kandidatexamen (6,4 %).

Löneskillnaderna är stora

I oktober 2014 var den totala inkomsten för heltidsanställda stadsdirektörer med full lön i snitt 9 234 €/mån. Motsvarande inkomst för kommundirektörer var 6 708 €/mån. I dessa inkomster ingår inte bl.a. resultatbonus.

Var tredje stadsdirektör och kommundirektör hade avtalslön, dvs. totallön. Löneskillnaderna är stora. Allmänt sett, ju större kommun eller stad det är fråga om, desto större är direktörens lön. Arbetets svårighetsgrad förefaller alltså att öka när kommunen blir större.

Från år 2000 till år 2014 utvecklades stadsdirektörernas totalinkomst med 63,9 procent och kommundirektörernas med 64,8 procent. Under samma period utvecklades lönerna för månadsavlönade i kommunsektorn med 54,7 procent.

Den årliga inkomstutvecklingen har varierat stort för stadsdirektörerna. Det här beror antagligen på att yrkesgruppen är så liten: en förändring i en stadsdirektörs inkomster inverkar klart på gruppens medeltal.

Storleken på direktörernas inkomstutveckling har antagligen påverkats av att kommunerna har blivit större och uppgifterna fler. Det har medfört mångsidigare service- och koncernstrukturer, genom vilka svårighetsgraden hos direktörernas arbete har ökat.

Visst har också flera andra saker kunnat inverka, såsom exempelvis behovet av behöriga kommun- eller stadsdirektörer i tider när antalet sökande till tjänsterna har sjunkit för att den privata sektorn i fråga om lön mm. varit ett mer lockande alternativ (se exempelvis KUNPAS-utredningen 2007).