I vårdreformen betonas konkurrenskraftig kommunal service
Regeringen och oppositionen har fattat ett stort principbeslut i fråga om omläggningen av social- och hälsovården. I fortsättningen svarar fem områden för ordnandet av samtliga social- och hälsovårdstjänster.
Områdena baserar sig på universitetssjukhusens nuvarande specialupptagningsområden och ordnas enligt förvaltningsmodellen med ansvarskommuner.
Nästan alla viktigare detaljer i fråga om principbeslutet är fortfarande öppna och de förutsätter att en omfattande fortsatt beredning genomdrivs med stram tidtabell. Ansvaret för den fortsatta beredningen ligger hos en parlamentarisk arbetsgrupp och främst hos tjänstemännen vid social- och hälsovårdsministeriet.
Utifrån principbeslutet kan man sluta sig till att kommunerna och kommunernas regionala samarbetsorganisationer även i fortsättningen deltar som serviceproducenter. Om social- och hälsovårdsområdena utöver sin uppgift att tillhandahålla service också kan ha egen serviceproduktion beror på den fortsatta beredningen.
Ur de kommunala arbetsgivarnas synvinkel är viktiga frågor bland annat vilka organisationer som är arbetsgivare och vilka kollektivavtal som ska tillämpas på personalen. Detta, liksom också upphandlings- och konkurrenslagstiftningens effekter på serviceproducenternas ställning, är frågor som ska utredas i den fortsatta beredningen.
Eftersom kommunerna även efter vårdreformen finansierar de arbetsintensiva tjänsterna, bör de kommunala arbetsgivarnas möjligheter att påverka arbetsmarknadsavtalen inom sektorn säkerställas under alla omständigheter. Personalen ska också i fortsättningen omfattas av beständiga kommunala kollektivavtal. Ett särskilt uppsägningsskydd bör inte ingå i den nya social-och hälsovårdslagstiftningen.
Vårdreformen läggs ytterligare vikt vid konkurrenskraften hos den kommunala servicen. De tjänster som produceras av kommunerna och samkommunerna bör vara konkurrenskraftiga i fråga om både pris och kvalitet.
9.4.2014
Ytterligare information
