Vad kännetecknar god ledning?

Under den senaste tiden har det publicerats flera undersökningar om chefsarbetet inom den kommunala sektorn. Många undersökningar om arbetslivskvalitet visar att chefsarbetet har förbättrats i kommunerna under hela 2000-talet. Förutom Arbetsmiljöbarometern för kommunsektorn har vi också Kommun10, projektet "Inspirationspiralen" och Kevas undersökningar.

I Kommunförbundets Arttu-undersökningar observerades inga större förändringar i arbetslivskvaliteten medan Kommun- och servicestrukturreformen pågick. Arbetslivskvaliteten ansågs tvärtom vara mycket stabil oberoende av pågående förändringar. Chefsarbetet har till och med förbättrats under strukturreformen och polariseringen med arbetsplatser som leder till onda spiraler och arbetsplatser som leder till goda spiraler har brutits.

Om fokus i undersökningarna ligger på personalens resurser, som i projektet Inspirationsspiralen, når kommunsektorn topplaceringar på grund av att arbetet är viktigt och ledningen upplevs som positiv och vänlig.

Kvalitetskriterier för ledningen

Också i regeringsprogrammet är utgångspunkten att en god ledning påverkar arbetslivskvaliteten. Arbetet med kvalitetskriterier för ledningen har därför fokuserats uttryckligen på chefsarbete och på att chefen är ledare för sin arbetsenhet. Det innebär att man inte beaktat alla sidor av ledarskapet. Ledningskvaliteten bedöms därför lätt enligt hur nöjd personalen är med chefsarbetet.

Hur bra kommunen lyckas skapa välfärd för invånarna ger emellertid en bättre bild av ledningens kvalitet och kommunens framgång i sina uppgifter.

Utfallet bör bedömas enligt hur kommunen tillhandahåller en god, effektiv och ekonomiskt producerad service med en kompetent och välmående personal. Hur arbetsprocesserna fungerar och arbetet i vardagen löper har en stor inverkan på personalens arbetshälsa. Därför kan ledningen inte granskas snävt ur en dimension.

I vilken riktning bör den offentliga ledningen utvecklas?

Dagens ledningsforskning utgår från att ledarskap är något som berör hela organisationen och arbetsenheten trots att cheferna och beslutsfattarna har ansvaret och beslutsrätten. Ur denna synvinkel är till exempel ledningsgruppens funktionsförmåga och medarbetarkompetensen, dvs. självledningen, det primära i ledningsarbetet. Därför är det bra att betrakta ledningen som en helhet ur flera olika synvinklar (se bilden).

En sakkunniggrupp sammankallad av Arbetshälsoinstitutet har sedan februari 2012 arbetat på kvalitetskriterier för offentlig ledning.

När kvaliteten på den offentliga ledningen ska utvecklas är det av största vikt att inleda arbetet med kommunerna. Varje kommuns specifika verksamhetsmiljö bör tas i beaktande.

I Tekes program Liideri avses med en ny typ av ledning sådana principer, processer och praxis för ledning som främjar medarbetarnas initiativförmåga, kreativitet och entusiasm så att egenskaperna ger organisationens primära mål och personalens engagemang ett mervärde. I programmet lyfts också fram vikten av ny arbetspraxis och kund- och personalinitierade innovationer som hör nära ihop också med förändringar i ledningssättet. Inom ramen för dessa teman har kommunerna möjlighet att ansöka om finansiering för sitt utvecklingsarbete från Liideri-programmet.