Centralt avtalet en öppen fråga
De sonderingar för att få till stånd en central arbetsmarknadsuppgörelse som gjordes på begäran av Katainens regering ledde inte till resultat. Med tanke på sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin hade en central och förenklad arbetsmarknadsuppgörelse varit motiverad.
Sonderingarna var emellertid svårt belastade redan av utgångsläget och tidsplanen. Kollektivavtalen gäller fortfarande länge för de flesta sektorerna. De kommunala avtalen upphör i slutet av februari 2014.
Parternas målsättningar stod redan från början långt från varandra och skillnaderna kunde inte överbryggas i sonderingsskedet. KT:s mål var en enkel lösning som hade kunnat öka köpkraften utan att öka arbetskraftskostnaderna. Köpkraften kan främjas utan lönehöjningar bland annat genom inflationsjusteringar i beskattningen och tillfällig sänkning av arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Kommunerna bör då kompenseras fullt ut för de förlorade skatteinkomsterna. Även en långsammare höjning av arbetsgivarnas och löntagarnas arbetspensionspremie var föremål för sonderingarna.
Löntagarorganisationerna ville ha allmänna löneförhöjningar och krävde text- och kvalitetsändringar i avtalet.
Rörelseutrymmet för förhandlingarna och befogenheterna var denna gång exceptionellt begränsade. Det fanns egentligen inga kompromissmöjligheter.
Arbetsmarknadsparterna övergår nu i första hand till branschvisa förhandlingar. Teknologiindustrin kommer att vara löneledare för de förbundsvisa förhandlingarna i höst. Det är också fullt möjligt att parterna återgår till en central arbetsmarknadsuppgörelse senast på hösten. Det kan bli fråga om en upprepning av ramförhandlingarna hösten 2011, dvs. arbetsmarknadens centralorganisationer och tekonologiindustrin förhandlar om nya avtal samtidigt. I höst kommer centralorganisationerna också att börja förhandla om längre arbetskarriärer utgående från arbetskarriäravtalet.
12.4.2013
Ytterligare information
