Juga lockar invånare

Jugas kommundirektör Henri Tanskanen är nöjd med antalet inflyttade till kommunen, även om mortaliteten ser till att folkmängden inte ökar. Ett årligt inflyttningsöverskott på cirka 20 personer i en kommun med 4 500 invånare är ändå ett tal som få kommuner i Norra Karelen kan stoltsera med. Efter 20 år av flyttningsförlust har kommunen nu tagit en ny riktning.

Under de senaste åren har man betalat ut en babypeng på tusen euro till i genomsnitt 25 nyfödda kommuninvånares vårdnadshavare. I år har det dock fram till slutet av juni bara fötts sex barn i Juga, så det gäller att lägga på ett kol. Någon förklaring till den stora variationen har Tanskanen inte, men han gissar att coronapandemin och slutet på den har påverkat.

Bra mat och gott om utrymme att leka

Orsaken till de positiva siffrorna är att Juga i synnerhet har lockat barnfamiljer till kommunen. Henri Tanskanen ser den babypeng som kommunen betalat i flera år som en handräckning till barnfamiljer, även om babypengen i sig knappast är avgörande för någons beslut att flytta.

– Vi har velat göra sådana satsningar som också gagnar barn som är födda någon annanstans och som flyttat hit. Vi erbjuder till exempel skolelever ett avgiftsfritt mellanmål, vilket inte är särskilt vanligt, nämner Tanskanen.

– År 2021 fick kommunen en ny skola som alla skolelever i kommunen går i. Vi ville behålla vårt eget kök, där vi tillagar maten själva, och mer än 60 procent av råvarorna kommer från närområdet. Vi frågar barnfamiljerna om deras åsikt om hurdan mat som ska serveras i skolan.

Vi satsar också på fritidssysselsättning. Tanskanen nämner att kommunen står bakom såväl idrottsplatser och rekreationsrutter som ett mopedgarage. Verksamheten inom ungdomsverkstäder och ungdomsgårdar är aktiv, likaså i ungdomsfullmäktige. Tanskanen ser därför sammanhållningen som ett trumfkort för kommunen, vars kommuninvånare har verkliga möjligheter att påverka. Ahmovaara i Juga valdes till årets by år 2022, vilket värmer kommundirektörens hjärta och vittnar om en aktiv gemenskap.

– En stor del av de som flyttar hit kommer från huvudstadsregionen och andra delar av södra Finland. De söker en plats att slå sig ner i en trygg och fridfull miljö, säger Tanskanen.

Utbildning på andra stadiet i kommunen erbjuds av ett gymnasium som hålls livskraftigt tack vare innebandylinjen och betoningen på naturvetenskap. Yrkesutbildning erbjuds enligt lokala behov i samarbete med landskapets yrkeshögskola Riveria. På detta sätt har man enligt Tanskanen till exempel fått till stånd en utbildning för stenmontörer och närvårdare på orten.

Tomter för alla

Kommundirektören beskriver kommunens tomtpolitik som flexibel och säger att tillgången till tomter är god. Stora tomter finns både uppe på Ahmovaara och vid stranden till sjön Pielinen, och han tror att det här innebär att Juga kommer att lyckas väl i konkurrensen med andra städer i landskapet. Den flexibla attityden gäller också företag. Deras framgång och vilja att etablera sig på orten är avgörande för att barnfamiljer ska stanna kvar i Juga.

– Juga valdes nyligen till årets företagarkommun i Norra Karelen. Priset gick nu för första gången till Juga och vi är glada över att våra satsningar på företagsverksamhet har uppmärksammats.

Utöver betoningen på trygghet har Juga också dragit nytta av energitrenden. Kommunens traditionella kronjuveler Tulikivi och Nunnauuni har efter några svåra år fått medvind igen, och erbjuder enligt Tanskanen hundratals arbetsplatser i den lilla kommunen.

Det är också en fin sak då kommunens egna anställda får tillökning i familjen. Det uppmärksammas med ett presentkort på 75 euro som Juga kommun har gett till sina anställda från och med våren 2022 då en baby fötts i familjen. Och det är inte allt.

– Vi har moderniserat vår personalstrategi. Vi uppmuntrar till rekreation och har utökat våra resurser för välbefinnande till exempel genom arbetshandledning och arbetspsykologtjänster. Lillajulfester är ett viktigt sätt att skapa god samhörighet, och som personalförmåner erbjuder vi tillgång till gym och kurser på medborgarinstitutet. Det här är sådant som ökar varje arbetstagares välbefinnande, oavsett om man har familj eller inte, säger Henri Tanskanen.

Barn ger mer än bara lycka

Ljudet av små skor är något som många kommuner gärna skulle höra mer av, befolkningskurvorna har ju länge sett dystra ut på många orter. I början av våren 2022 kartlade Kommunförbundet vilka metoder kommunerna använde för att uppmärksamma nyfödda kommuninvånare. Enkäten besvarades av 96 procent av kommunerna på fastlandet, och av dem svarade ungefär hälften att de uppmärksammade nyfödda på något sätt.

De kommuner som är flitigast när det kommer till detta är kommuner i Norra Finland, där andelen invånare under 15 år är låg, i medeltal cirka 12 procent.

Sammanlagt 58 kommuner, av vilka största delen var mycket små kommuner med 2 000–2 500 invånare, betalade en peng till barnfamiljerna. Endast två kommuner som betalat babypeng hade över 10 000 invånare.
Babypengen låg i medeltal på 500 euro. Den förra utredningen gjordes 2019, och då låg medeltalet på 350 euro. Spridningen är dock stor och storleken på babypengen varierar i kommunerna, från 50 euro ända upp till 10 000 euro.

Ett nästan lika populärt sätt att uppmärksamma invånarna är gåvor till spädbarn, och detta är vanligt också i Nyland. Ett tredje sätt att komma ihåg barnfamiljer är presentkort från lokala företag, servicesedlar eller att kommunen står för sjukhuskostnaderna. Flera kommuner vill förutom pengar eller ett presentkort också minnas familjerna med en konkret gåva.

Kommunförbundets högskolepraktikant Siiri Tuovila, som genomförde utredningen, berättar att summorna har ökat jämfört med tidigare år i de kommuner som beviljar babypeng. Vissa kommuner vill uppmärksamma alla som flyttar till kommunen med en gåva. De kommuner som avstått från babypengen ville investera pengarna till exempel i avgiftsfri småbarnspedagogik.

– Man vill helt klart testa vilka sätt det finns att få barnfamiljerna att också stanna kvar på orten, säger Tuovila om kommentarerna som hon fått kring temat.