Ekonomin i skick och folk i arbete

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT publicerar i september nya mål för regeringsprogrammet inför den kommande regeringsperioden. KT:s mål är att nästa regeringsprogram ska uppmärksamma särskilt tre teman som är viktiga för kommunerna och välfärdsområdena: balansen i de offentliga finanserna, en fungerande arbetsmarknad och tillgången till personal.

Andra viktiga teman för den kommande regeringsperioden är enligt KT bland annat kostnaderna för välfärdstjänsterna, förbättring av sysselsättningen och tryggande av arbetsfreden. 

– KT har informerat om sina mål redan inför höstens budgetmangling. Vi fortsätter vårt påverkansarbete under hösten inför riksdagsvalet och under valperioden, säger Suvi Oinonen, sakkunnig i intressentrelationer vid KT. 

Balans i ekonomin 

KT:s mål nummer ett är att de offentliga finanserna ska vara i balans och att arbetsmarknaden ska fungera. Kommunernas och välfärdsområdenas tjänster bör organiseras på ett resultatrikt sätt så att kvaliteten och tillgången till service tryggas. Det kräver enligt KT att kostnaderna anpassas till det allmänna ekonomiska läget och samhällets bärkraft.

KT föreslår att den kommande regeringen driver en ekonomisk politik som ökar förutsägbarheten och stabiliteten i kommunerna och välfärdsområdena. Arbetsgivarnas arbetskraftskostnader får inte ökas genom nya skyldigheter eller normer.  

Regeringen bör se till att kommunerna och välfärdsområdena har tillräcklig basfinansiering. Staten bör ersätta de kostnader som välfärdsområdesreformen och överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunerna innebär. Det kommer att uppstå kostnader särskilt då lönerna ska harmoniseras inom välfärdsområdena. Staten bör täcka dessa kostnader så att tillgången till tjänster och deras kvalitet kan upprätthållas. 

Andra ekonomiska mål som KT satt upp är till exempel att kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgifter ska sänkas så att de ligger närmare nivån inom den privata sektorn.  

En sysselsättningsgrad på 80 procent 

Sysselsättningsgraden i Finland är för tillfället på en bra nivå, 74 procent, men den borde höjas ytterligare. KT önskar att den kommande regeringen ska ha en sysselsättningsgrad på 80 procent som mål. Det behövs en hög sysselsättningsgrad för att välfärdstjänsterna, den sociala tryggheten och pensionerna ska kunna finansieras. KT anser att regeringen bör sänka tröskeln för arbetsgivarna att anställa nya arbetstagare. Vid behov bör arbetslagstiftningen ändras. 

Också den sociala tryggheten bör ses över, men med utgångspunkt i det nuvarande systemet. KT önskar att den sociala tryggheten också i fortsättningen ska vara orsaksbaserad och ha krav på motprestation. KT understöder alltså inte till exempel en basinkomst eller ett baskonto. Kostnaderna för den sociala tryggheten får inte öka. Bidragsfällor, som gör det olönsamt att ta emot ett arbete, bör elimineras. KT vill gradera utkomstskyddet för arbetslösa så att det sporrar till att ta emot arbete.  

Arbetskraftstjänsterna, dvs. sysselsättnings- och näringstjänsterna, överförs på kommunernas ansvar år 2024. Kommunerna borde få organisera dessa tjänster på det lokalt mest ändamålsenliga sättet. Onödig reglering bör undvikas.  

Arbetsfreden bör tryggas 

Det gångna arbetsmarknadsåret har varit exceptionellt stormigt. KT anser det vara nödvändigt att det i regeringsprogrammet skrivs in åtgärder för att trygga en fungerande arbetsmarknad och arbetsfred. Det är viktigt att regeringen respekterar kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas självständiga förhandlings- och avtalsverksamhet i frågor som gäller anställningsvillkor och arbetskraftskostnader. 

Lagstiftningen om samhällsfarliga arbetskonflikter bör revideras. Medborgarnas liv, hälsa och egendom måste kunna tryggas under alla förhållanden. Enligt KT har hoten om vårdstrejker i år visat att Finland behöver en patientsäkerhetslag. 

Arbetskonflikterna måste begränsas, och till exempel strejkböterna för olagliga arbetskonflikter bör höjas. 

Tillgången på personal bör säkras 

En av de stora utmaningarna under den kommande regeringsperioden är bristen på arbetskraft, som redan syns i kommunerna och de kommande välfärdsområdena. För att kommunerna och välfärdsområdena ska kunna producera högklassiga tjänster, måste regeringen trygga tillgången på personal.

Det krävs flera olika åtgärder för att tackla personalbristen. De strikta behörighetskraven och personaldimensioneringarna inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken innebär problem för arbetsgivarna i den offentliga sektorn, eftersom det inte finns tillräcklig tillgång till kompetent personal.  

KT anser att det behövs en tvärsektoriell utredning om personalens behörighetsvillkor och en konsekvensbedömning. Samtidigt behövs det en uppskattning av hur väl det nuvarande utbildningssystemet motsvarar kompetenskraven. Kommunerna och välfärdsområdena bör få bestämma hur tjänsterna kan produceras på bästa möjliga sätt med tanke på de lokala behoven och förhållandena. 

Andra metoder som KT föreslår för att avhjälpa personalbristen är fler nybörjarplatser inom utbildningen, utveckling av den examensinriktade fortbildningen och kompletterande utbildningen, smidigare arbetskraftsinvandring och längre arbetskarriärer. KT önskar att den kommande regeringen ska anvisa mer resurser för till exempel förebyggande av arbetsoförmåga och utveckling av arbetslivet.

Kommun- och välfärdstjänsterna bör organiseras på ett resultatrikt sätt så att man samtidigt beaktar balansen i de offentliga finanserna och en fungerande arbetsmarknad. 

En fungerande arbetsmarknad och arbetsfreden bör tryggas. Vi behöver spelregler för arbetskonflikter och trygghet för invånarna. Därför behövs det en patientsäkerhetslag i Finland. 

KT:s lösningar i korthet

• Kommun- och välfärdstjänsterna bör organiseras på ett resultatrikt sätt så att man samtidigt beaktar balansen i de offentliga finanserna och en fungerande arbetsmarknad.
• En fungerande arbetsmarknad och arbetsfreden bör tryggas. Vi behöver spelregler för arbetskonflikter och trygghet för invånarna. Därför behövs det en patientsäkerhetslag i Finland. 
• Sysselsättningsgraden bör höjas till 80 procent. För att det ska lyckas måste bland annat den sociala tryggheten ses över och tröskeln för att anställa nya arbetstagare sänkas.
• Tillgången till personal bör säkerställas. Till exempel behöver behörighetskraven för personalen ses över och personaldimensioneringarna omprövas, särskilt inom social- och hälsovården. Det behövs fler nybörjarplatser inom utbildningen, arbetskraftsinvandringen bör göras smidigare och arbetskarriärerna bör förlängas.